Nobelprisen

I enlighet med Alfred Nobels testamente utdelas sedan 1901 Nobelprisen i fysik och kemi av Vetenskapsakademien. Prisutdelningen sker den 10 december, årsdagen av Alfred Nobels död. De vetenskapliga prisen kan delas av högst tre mottagare per pris. Pristagarna offentliggörs varje år i mitten av oktober på akademiens och Nobelstiftelsens webbplatser direkt efter att de utsetts. Sedan 1969 delar akademien också ut Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som presenteras under menyn Ekonomipriset.

Senaste prisen

Offentliggörande av årets Nobelpriser i fysik och kemi

Fysik: 5 oktober, tidigast kl. 11.45
Kemi: 6 oktober, tidigast kl. 11.45
Presskonferenserna direktsänds och pressmeddelande, populärvetenskaplig information samt Scientific Background publiceras här.

 

Nobelpriset i fysik 2009

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2009 med ena hälften till Charles K. Kao, Standard Telecommunication Laboratories, Harlow, Storbritannien och Chinese University of Hong Kong, ”för banbrytande insatser angående ljustransmission i fibrer för optisk kommunikation”, och med den andra hälften gemensamt till Willard S. Boyle och George E. Smith, Bell Laboratories, Murray Hill, NJ, USA, ”för uppfinningen av en avbildande halvledarkrets – CCD-detektorn”

Pressmeddelande 

Nobelpriset i kemi 2009

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2009 gemensamt till Venkatraman Ramakrishnan, MRC Laboratory of Molecular Biology, Cambridge, Storbritannien, Thomas A. Steitz, Yale University, New Haven, CT, USA och Ada E. Yonath, Weizmann Institute of Science, Rehovot, Israel ”för studier av ribosomens struktur och funktion”.

Pressmeddelande 

Nobelaffischer

För vad har Nobelpristagarna fått världens mest prestigefyllda pris? Populärvetenskapliga affischer som förklarar fysik-, kemi- och ekonomipriset blir klara första veckan i december och distribueras till gymnasie- och högstadieskolor, folkhögskolor, högskolor och universitet. Affischerna på svenska och engelska kan också beställas kostnadsfritt från akademiens reception via e-post posters@kva.se eller tel. 08-673 95 00. 

Fysik: Ljusets mästare
Charles Kao banade vägen för kommunikation via optiska fibrer av glas – det moderna informationssamhällets blodomlopp. Willard Boyle och George Smith är uppfinnarna till kamerans elektroniska bildsensor, CCD. Med CCD revolutionerades all fotografering när ljus får göra direkt avtryck på elektroniken istället för på film.

 

Kemi: Hur DNA-koden blir liv
I början av 1900-talet var den kemiska grunden för liv ett mysterium. I dag vet vi hur de viktigaste processerna fungerar ända ner på atomnivå. 2009 års Nobelpris i kemi belönar Venkatraman Ramakrishnans, Thomas A. Steitzs och Ada Yonaths kartläggning av ribosomen;cellens maskineri för proteintillverkning. Eftersom ribosomens funktion är livsviktig för en organism, är den också ett perfekt mål för nya antibiotika.

 

Ekonomi: Skapa samarbete
Gemensamt ägande anses oftast vara en dålig idé: det alla äger sköter ingen. Elinor Ostrom förkastar den gängse uppfattningen. Grundat på rader av studier av brukarförvaltade fiskbestånd, betesmarker, skogar och sjöar visar hon att gemensam egendom ofta sköts mycket väl. Varför finns det storföretag? Kan vi inte alla vara egenföretagare och köpa och sälja varor och tjänster på marknaden? Oliver Williamson visar att marknader och hierarkier representerar olika sätt att lösa konflikter.

Prisföreläsningar

Dagarna före utdelningen den 10 december håller varje pristagare en prisföreläsning. Sedan 1999 kan man se prisföreläsningarna via Internet från Nobelprize. org. Dessutom håller priskommittéernas ledamöter allmänna populärvetenskapliga föreläsningar om Nobelpristagarnas forskning under rubriken ”För vad fick de Nobelpris?” på akademien samma vecka som pristagarna utsetts.

 

 Nominering och utdelning

Nominering och val av Nobelpristagare i fysik och kemi sköts till största delen av akademiens Nobelpriskommittéer. Varje år inbjuder kommittéerna tusentals vetenskapsmän, ledamöter och universitetsprofessorer i ett stort antal länder att inkomma med förslag till Nobelpriskandidater för det kommande året. Akademiledamöter och tidigare Nobelpristagare har också rätt att föreslå kandidater.

De inkomna förslagen granskas sedan av respektive kommitté med bistånd av särskilt utsedda experter. Då kommittéerna gjort sitt val bland de föreslagna priskandidaterna och underställt akademien förslagen, sker det slutliga valet av pristagare genom omröstning. Akademiens beslut tillkännages och publiceras på akademiens och Nobelstiftelsens webbplatser direkt efter omröstningen i mitten av oktober varje år.