För ganska precis 25 år sedan myntades begreppet antropocen, människans tidsålder. Skriften Vetenskapen säger – om antropocen vill ge dagens gymnasieungdomar bättre koll på vad begreppet egentligen innebär. Utvecklingen är på många sätt skrämmande, samtidigt som det finns hopp för framtiden.
Det var Nobelpristagaren i kemi Paul Crutzen och biologen Eugene Stoermer som populariserade begreppet antropocen med start i början av 2000-talet. De hävdade att vår tidsålder kännetecknas av att människan har fått en djupgående påverkan på naturen, klimatet och hela jordsystemet.
– En del menar att det började redan när vi uppfann elden, eller när vi byggde de stora städerna. Men egentligen var den påverkan ganska begränsad och lokal. Det som hände någon gång efter andra världskriget var att vi började påverka hela världen vilket resulterat i bland annat klimatförändringar och artutrotningen. Vi lämnar numera ett globalt fingeravtryck efter oss överallt, förklarar Henrik Österblom, föreståndare vid forskningsprogrammet Anthropocene Laboratory vid Vetenskapsakademien.
Vi lämnar numera ett digitalt fingeravtryck överallt.
I skriften visar man att utvecklingen sedan 1950-talet, då människan började använda sig av fossila bränslen i stor skala, innebar mänsklig påverkan på en helt annan nivå än tidigare i historien. Sedan dess har utsläppen av koldioxid ökat allt snabbare vilket är huvudorsaken bakom klimatförändringarna.
Tacksamt begrepp
Till en början användes begreppet antropocen i första hand inom geologi och miljövetenskap. På senare tid har det spridits till många andra forskningsområden som arkeologi, historia, filosofi, statsvetenskap och humaniora, och används även inom kulturens område.
– Det är ett ganska tacksamt begrepp som pekar på hur vi människor formar hela planeten, vilket också ger oss totalansvaret. Nu är det upp till oss!
Börja fundera
Och det är i just detta som Henrik Österblom också hittar hopp för framtiden. Han vill att de ungdomar som läser skriften både ska förstå hur illa det faktiskt är, och känna att det trots allt finns en möjlighet att göra något. Det finns många positiva exempel på förändring, och vi kan alla bidra till en bättre värld.
– Jag hoppas att ungdomar ska tänka att det här verkligen är på allvar, att det handlar om hela vår framtid. Men samtidigt börja fundera på hur de själva kan åstadkomma förändring, säger Henrik Österblom.
Han säger att intresset för miljöfrågor har falnat hos de yngre från att ha varit som störst runt 2019. Samtidigt finns det många ungdomar som känner oro och ångest över utvecklingen.
Dammsuga världen
Vid Anthropocene Laboratory har forskarna ägnat sig åt att dammsuga världen efter exempel på hur hållbar förändring växer fram. Ett sådant exempel är hur länder börjat förändra sina lagar för att ge naturen egna rättigheter. I Ecuador har det lett till starkare skydd för berg, floder och djur – och företag har blivit ålagda att kompensera för de skador de gjort på naturen. Samtidigt som politiker skriver om sina nationella konstitutioner, bidrar ungdomar med att driva rättsfall mot både företag och hela nationer.
Skriften Vetenskapen säger – om antropocen kommer att lanseras digitalt 1 december samtidigt som Anthropocene Laboratory håller ett vetenskapligt symposium vid Vetenskapsakademien. Symposiet The Anthropocene Paradigm Shift har lockat över 100 anmälda och inleds av Johan Rockström.
FAKTA/Vetenskapen säger
Vetenskapen säger – om vetenskap är den åttonde i en serie populärvetenskapliga skrifter från Vetenskapsakademien som produceras och distribueras med stöd av Stiftelsen Natur & Kultur. Målsättningen är att sprida vetenskapsbaserad information om viktiga och aktuella ämnen till allmänheten, särskilt sådana där forskningen har gjort stora framsteg på senare tid. Den kommer inom kort även i tryckt form och kan beställas av Vetenskapsakademien genom att e-posta till vetenskapensager@kva.se. Skolor kan beställa klassuppsättningar via Utbudet.
