Tillgången till kritiska metaller och mineral är viktig för den gröna omställningen och tillverkningen av modern elektronik. Men i dag är vi i väst beroende av Kina för grundämnena till materialen. Den här problematiken är en av de saker som beskrivs i en ny skrift som ges ut av Vetenskapsakademien.
Skriften Vetenskapen säger – om kritiska metaller och mineral börjar med en illustration av det periodiska systemet som reder ut hur tillgången till olika grundämnen egentligen ser ut. Litium, kobolt och kol, i form av grafit, hör till de kritiska metaller och mineral som vi riskerar att få brist på. I gruppen strategiska metaller (som är viktiga för den nationella säkerheten) finns bland annat titan, nickel och sällsynta jordartsmetaller. Ibland talar man också om konfliktmetaller och försvarskritiska råmaterial.
– Det är lätt att slänga sig med olika begrepp men vi vill också sprida förståelse för varför vi inte hittar de här metallerna och mineralen överallt. Problemet är att de är så utspridda och att de väldigt sällan finns i höga koncentrationer, säger Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet.

Efterfrågan har ökat
För egentligen är inte alla sällsynta jordartsmineral så ruskigt ovanliga i naturen – guld är ännu mer sällsynt. Att man nu ser en bristsituation handlar i grunden mer om att efterfrågan på dem ökat rekordartat.
– Vi är väldigt beroende av sällsynta jordartsmetaller och kritiska mineral och metaller för det samhälle vi har byggt upp. Det går inte att göra ett vindkraftverk eller en elbil, eller för den delen en dator eller en smartphone utan dem. Och om vi vill ha tillgång till de här prylarna så kan vi inte bortse från den här problematiken, säger Henrik Pedersen.
Beroende av Kina
Som det ser ut nu sker större delen av brytningen av kritiska råmaterial i Kina. För oss i väst har det skapat ett beroende som liknar det vi länge haft till Ryssland, USA och Mellanöstern när det gäller olja.
Henrik Pedersen. Foto: Olov Planthaber, Linköpings universitet .
– Om Kina helt plötsligt stoppar exporten av kritiska metaller och mineral så skulle det kunna leda till att Scania inte kan bygga sina lastbilar eller att vi inte kan köpa den konsumentelektronik vi är vana vid. Det scenariot är inte alls otänkbart, menar Henrik Pedersen.
Målkonflikter uppstår
Fyndigheter finns även i Europa men hittills har vi inte lyckats ta tillvara på dem i någon större omfattning. Orsaken är framför allt att man velat undvika den stora påverkan som gruvdrift och utvinning har på miljö, mark och människor. Ibland har också direkta målkonflikter uppstått som till exempel när det gäller rennäringen i norra Sverige.
Återvinning komplicerat
En väg att minska beroendet till Kina skulle kunna vara att bli bättre på att återvinna metallerna ur produkterna. Men det är komplicerat och kräver stora mängder energi. För att det ska vara möjligt med en större satsning på återvinning behövs det mer forskning inom området, enligt Henrik Pedersen.
Bidra till folkbildningen
Han och övriga i den expertgrupp som ligger bakom Vetenskapen säger – om kritiska metaller och mineral hoppas att skriften kommer att bidra till att fler får upp ögonen för problemet och inser hur viktigt det är att vi arbetar för att hitta en lösning.
– Om skolelever läser den är det jättebra. Hela den här skriftserien bidrar ju på ett bra sätt till folkbildningen.
FAKTA/Vetenskapen säger
Vetenskapen säger – om kritiska metaller och mineral är den tionde i en serie populärvetenskapliga skrifter från Vetenskapsakademien som produceras och distribueras med stöd av Stiftelsen Natur & Kultur. Målsättningen är att sprida vetenskapsbaserad information om viktiga och aktuella ämnen till allmänheten, särskilt sådana där forskningen har gjort stora framsteg på senare tid.
Skriften (liksom tidigare nummer) går att läsa och ladda ned från Akademiens webbplats men kan även beställas i tryckt form i mindre upplaga genom att e-posta till vetenskapensager@kva.se. Skolor kan beställa klassuppsättningar av de senaste numren via Utbudet.