Gör forskningen avtryck i politiken? Det är temat för årets Almedalsseminarium arrangerat av Vetenskapsakademien. Forskningspolitiska kommittén står bakom evenemanget och dess ordförande Ylva Engström svarar ”nja” på rubrikens fråga.
Det kan finnas många orsaker till att forskningsresultat inte alltid avspeglas i politiska beslut. Tidspress bland politiker och deras strävan att öka sin popularitet är några som nämns i inbjudan till seminariet.
– Forskare och politiker har olika agendor. Forskare vill komma fram till fakta, ofta i en relativt avgränsad frågeställning. Som politiker måste du ta hänsyn till många olika saker och väga in flera olika aspekter. Om politikerna inte har den kunskap och det underlag de skulle ha behövt, eller inte har nåtts av det vid rätt tidpunkt, är det naturligtvis tråkigt. Om det handlar om att de inte vill lyssna är det svårare för oss att komma åt, säger Ylva Engström.
Allmän uppfattning
Hon menar att det nog finns en allmän uppfattning hos forskare om att dialogen med politiker skulle kunna bli bättre. I flera länder ute i Europa förekommer det i högre grad olika former av vetenskaplig rådgivning. Det kan vara att man lägger ut direkta uppdrag på forskare när man vill ha något utrett. Eller att man startat särskilda funktioner för vetenskaplig rådgivning i samband med kriser, oftast som en konsekvens av pandemin.
– Jämfört med många andra länder har vi i Sverige inte så bra utbyggda system för vetenskaplig rådgivning. Vi har i hög grad förlitat oss på expertmyndigheterna men de bedriver inte alltid aktiv forskning längre, säger hon och menar att det kan göra att man inte har tillgång till den senaste vetenskapliga informationen.
Komplexa utmaningar
I dag är dessutom de stora utmaningarna väldigt komplexa och rymmer en rad aspekter vilket kan göra det svårt för politikerna att veta vilka forskare och vilken forskning de ska lita på. Miljö, klimat, hälsa/medicin och skogen är sådana ämnen. Där kan det behövas mycket kunskap för att sålla bland motstridiga rapporter och göra riktiga bedömningar.
Förra året var första gången Vetenskapsakademien var på plats i Almedalen på några år. Även då anordnade Kommittén för forskningspolitiska frågor ett seminarium.
– Vi fick mycket positiv feedback efter det. Om man håller på med forskningspolitiska frågor är det väldigt kul och intressant att vara på plats. Många av de viktiga aktörerna är där och det uppstår mycket diskussioner, säger Ylva Engström.
Paneldiskussion
Årets Almedalsseminarium leds av ledamoten Folke Tersman från Uppsala universitet, även han aktiv i forskningspolitiska kommittén. I paneldiskussionen deltar politikerna Jakob Dalunde, MP och Anders Ådal, C. Det blir också korta anföranden kring vetenskaplig rådgivning av Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi från Stockholms universitet, Brita Björkholm, generaldirektör för SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering), och Maja Fjaestad, tidigare statssekreterare vid Regeringskansliet under pandemin, nu verksam som rådgivare. Vetenskapsakademien kommer även att arrangera ett rundabordssamtal för särskilt inbjudna om lärosätenas organisationsform under veckan.
Almedalen: Gör forskningen avtryck i politiken? anordnas 24 juni kl. 15–15.45 på Altinget Arena, Strandgatan 16 i Visby.
Läs mer här
