Lena Gustafsson, Uppsala, tilldelas Kungl. Vetenskapsakademiens första Naturvårdspris för sin forskning om naturvärden i landskap med produktionsskog. Priskommittén lyfter bland annat hur hon alltid stått fast vid ett vetenskapligt synsätt trots att debattens vågor gått höga.
I mitten av 90-talet förändrades policyn inom skogsbruket. Man började lämna kvar en del träd vid avverkningar som naturhänsyn och undantog så kallade nyckelbiotoper. Men ingen visste riktigt vilka effekter det hade. Här hittade Lena Gustafsson sin nisch inom forskningen.
– Traditionellt har man ofta forskat på de orörda, äldsta skogarna. Landskap med produktionsskog har man vetat ganska lite om. Det fanns en kunskapslucka där som jag tyckte var viktig att jobba med. Det handlar trots allt om minst 80 procent av den produktiva skogsmarken och den är otroligt viktig för biologisk mångfald, säger hon som numera är professor emerita vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.
Många starka åsikter
Forskningen har visat att det finns vetenskapligt stöd för åtgärderna och att det går att göra mycket när det gäller den biologiska mångfalden i produktionsskogen. Samtidigt har Lena Gustafsson tvingats navigera i en omvärld där starka åsikter ofta stått mot varandra.
– Men jag är ingen debattör och jag försöker verkligen att inte lägga in mina egna värderingar. Oavsett de många åsikterna om skog så är det väldigt viktigt att forskarna har en trovärdighet. Det får vi genom att inte ta ställning. Det har varit jätteviktigt för mig.
”Oavsett de många åsikterna om skog så är det väldigt viktigt att forskarna har en trovärdighet. Det får vi genom att inte ta ställning.”
Det är något som även Kerstin Johannesson, ledamot av Vetenskapsakademien och sammankallande i priskommittén lyfter fram.
Svåra frågor
– Skogsfrågorna är svåra och avvägningen mellan ekonomiska värden och naturvård skapar ofta heta debatter. Lena Gustafsson har visat att evidensbaserade principer framtagna genom omfattande och uthållig forskning, kan implementeras och bli framgångsrika inom naturvården. Vetenskapsbaserad kunskap är grunden för hennes arbete och hon har själv starkt bidragit till att denna kunskap fått berättigat genomslag, säger hon.
Att nu få det första Naturvårdspriset av Vetenskapsakademien kom som en stor, men glad, överraskning för Lena Gustafsson.
– Det är helt fantastiskt roligt!
Motivering
Lena Gustafsson tilldelas 2026 års Naturvårdspris
”för att på ett mycket betydelsefullt sätt bidragit till att skogsbrukets naturvårdsarbete idag i hög utsträckning vilar på vetenskaplig grund”.
FAKTA/Lena Gustafsson
Lena Gustafsson doktorerade vid SLU 1986 och var professor i naturvårdsbiologi där åren 2001–2017. Hon är nu professor emerita och har fortsatt sitt engagemang även efter att hon formellt gått i pension.
FAKTA/Naturvårdspriset
Naturvårdspriset är ett nyinstiftat pris vid Kungl. Vetenskapsakademien. Det ska utdelas årligen till en person som genom sin forskning eller annan verksamhet gjort betydande insatser för naturvården, sett i vid mening. Sture Centerwalls pris som sedan 1986 belönat insatser inom naturvården har uppgått i Naturvårdspriset liksom naturskyddsmedaljen för förtjänster om naturskyddet. Mottagaren av Naturvårdspriset kommer därför att tilldelas 300 000 kronor och medaljen. Priset utdelas vid en ceremoni på Vetenskapsakademien den 24 november i höst.
