Ny bok om vetenskapliga pionjärer ska levandegöra grundforskningen

Pehr Wargentin, Jacob Berzelius, Svante Arrhenius, Lise Meitner och Svante Pääbo är alla personer som med sina upptäckter format hur vi ser på oss själva och världen. Genom berättelserna om dem, och ytterligare ett antal vetenskapliga pionjärer, hoppas författarna Eva Krutmeijer och Henrik Berggren väcka ett intresse för vetenskap i allmänhet och grundforskning i synnerhet. Det handlar om människor med en aldrig sinande kunskapstörst som valde att gå sin egen väg.

– Det som har slagit mig när jag har jobbat med detta är den otroliga djärvheten, envisheten och tålamodet de uppvisar. De här människorna är besatta av att förstå och avkräva naturen svar på hur den är befattad. Vi hoppas att vi kan förmedla något av den känslan, säger Eva Krutmeijer.

Grundforskningens fixstjärnor

Varje kapitel inleds med en tidsbild av vetenskapen under respektive epok: 1719–1809, 1809–1914, 1914–1968 och 1968 till idag. Därefter lyfts de personliga historierna om ett urval av pionjärer fram, liksom ett antal kreativa forskningsmiljöer som de varit med om att bygga upp.

Fokus har varit på personer som fått genomslag inom grundforskningen, inte bara i Sverige utan även internationellt. ”Fixstjärnorna” som Eva Krutmeijer kallar dem. Att urvalet kan väcka diskussioner är något som författarna är väl medvetna om – och faktiskt även välkomnar.

– Alla inser att om man gör listor så kan de aldrig vara fullständigt objektiva. Syftet är inte att dela ut guldstjärnor till forskare utan att få människor att läsa och intressera sig. Om vi sedan skulle få en debatt på någon kultursida om vilka vi valt att lyfta fram är det ju bara bra, säger Henrik Berggren.

Svårt att välja

Både han och Eva Krutmeijer erkänner att det har varit svårt att välja och blev svårare ju närmare vår egen tid de kom. Men de har fått välkommen hjälp av Vetenskapsakademiens ledamöter. Det var Hans Ellegren, tidigare ständig sekreterare, som väckte tankarna på att göra en bok av det här slaget. Han såg det som en fantastisk möjlighet för Akademien och har varit delaktig i hela processen.

– Från vår sida ville vi att boken skulle vara en ögonöppnare och jag är väldigt glad och stolt över att den har kommit till stånd. Det är ett fantastiskt sätt för oss att visa på grundforskningens betydelse, och det är särskilt roligt att så många ledamöter på olika sätt har kunnat vara inblandade, säger han.

Många aha-upplevelser

Boken ger en bild av Sverige som en framstående forskningsnation. Sett till storleken har många vetenskapliga framsteg skett här. Flera grundläggande faktorer ligger bakom att det ser ut på det sättet. Möjligheterna till utbildning, avsaknaden av krig och att forskare fått arbeta relativt fritt utan politisk påverkan är några av dessa.

För Eva Krutmeijer och Henrik Berggren har arbetet med boken inneburit många aha-upplevelser. De tror dessutom att flera av berättelserna är relativt okända bland gemene man.

– Den här typen av pionjärer lyfts sällan fram och det är en så otroligt viktig del av Sveriges historia. När jag berättat de här historierna på middagar i bekantskapskretsen har jag nästan alltid mötts av gapande munnar och stort intresse, berättar Eva Krutmeijer.

Vikten av finansiering

Om de får lyfta fram någon de helst vill ska läsa boken så väljer de både statsministern och en 16-årig tjej som funderar över framtiden. Henrik Berggren nämner vikten av att politikerna förstår varför man bör finansiera grundforskning. De måste helt enkelt våga chansa utan att vara helt säkra på vad de i slutänden kommer att få för pengarna. Eva Krutmeijer när en förhoppning om att de personliga berättelserna även kan inspirera ungdomar att välja en karriär inom vetenskapen.

– Jag hoppas att människorna i boken också kan tjäna som förebilder för hur man kan få ett meningsfullt liv som forskare. Många unga i dag känner en ganska stor hopplöshet och har svårt att hitta en mening i den här grymma världen, säger hon.