Vetenskapsakademin lämnar ett yttrande om Universitetskanslersämbetets rapport ”Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag.”
Vetenskapsakademien ser i grunden positivt på ett ökat fokus på forskningens kvalitet, med en högre forskningskvalitet vid landets universitet och högskolor kan svensk forskning bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft.
Men Vetenskapsakademien ifrågasätter om förslagen i rapporten kommer att fungera i praktiken. Riskerna med de förslag som presenteras är att allt för mycket fokus hamnar på processer och kringverksamhet istället för på kärnverksamhet, det vill säga den forskning som bedrivs.
Den vetenskapliga processen är nyansrik och komplex och det är många variabler i en forskningsmiljö som påverkar forskningsresultaten. Om man ska hitta en process för kvalitetssäkring som fungerar för en heterogen grupp av lärosäten så finns det risk att utvärderingsmodellen blir ett alltför trubbigt instrument. När det gäller hur själva utvärderingen av lärosäten ska genomföras så innehåller rapporten inga detaljer och arbetet med att ta fram lämpliga bedömningsgrunder kvarstår.
Kvaliteten på forskningen beror till stor del på forskarkollektivets sammansättning och Vetenskapsakademien vill därför framhålla att kvalitetssäkring av lärosätenas processer för rekrytering och befordran borde betonas i kommande utvärderingsarbete. Transparenta och breda utlysningar, extern sakkunniggranskning, rekryteringsgrupper med ämnesdjup och reella befordringsribbor är exempel på faktorer som generellt sett gynnar forskningens kvalitet.
Frågan är om förslagen i rapporten verkligen skulle höja forskningens kvalitet. Vetenskapsakademien menar att forskningens resultat behöver ges större utrymme i Universitetskanslersämbetets granskning. Man ska heller inte glömma de redan uppbyggda granskningskanaler som finns som t.ex. Vetenskapsrådet och att forskningen har ett inbyggt kvalitetssäkringssystem i form av peer review.