Akademien kommenterar Svensk kärnbränslehanterings program för forskning och utveckling

I ett yttrande till Strålsäkerhetsmyndigheten kommenterar Vetenskapsakademien Svensk kärnbränslehanterings program för forskning och utveckling Fud-program 2022. Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall.

Vetenskapsakademien framför allmänna synpunkter och reflektioner samt ett antal specifika kommentarer till rapporten, speciellt avseende redovisade forskningsresultat och planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet mot ökad processförståelse och kunskap inom några områden.

Utdrag ur yttrandet

Allmänna synpunkter

Fud-program 2022 kan ses som en fortsättning och uppföljning av Fud-program 2019 liksom tidigare Fud-program, med samma struktur och i huvudsak samma identifierade frågor och teman. Programrapporten är omfattande och detaljrik och åberopar totalt 524 referenser varav endast 8 är från perioden före år 2000. Det är uppenbart att betydande delar av den forskning och det utvecklingsarbete som föreslogs i Fud-program 2019 har initierats eller genomförts under den efterföljande 3-årsperioden, dokumenterade genom den omfattande publiceringen under perioden. Påpekas bör även, vilket indirekt kan utläsas i Fud-program 2022, att det finns en betydande kunskapsbas inom de flesta centrala och angränsande forskningsområdena efter snart 50 års forskning och utvecklingsarbete, vilket ej specifikt refereras. Antalet publicerade rapporter och artiklar fram till år 2000 bör rimligen överstiga 1 000. Dessutom har KBS/SKB delfinansierat över 100 doktorsarbeten sedan starten på 1970-talet.

Två principer och förhållningssätt i forsknings- och utvecklingsarbetet har konsekvent följts sedan starten, vilket också genomsyrar de senaste Fud-programmen:

  1. Analyser av tänkbara händelser och utvecklingar liksom risk- och konsekvensanalys ska inte baseras på antagna sannolikheter utan på detaljerad processförståelse. Det innebär förståelse av vilka konsekvenser olika antagna förutsättningar eller omständigheter leder till, och därmed en förståelse av hur dessa förutsättningar kan undvikas eller elimineras (”performance assessment”-strategi).
  2. Varje ny frågeställning eller problem som uppdagas måste analyseras till dess att full förståelse och kunskap har uppnåtts. Ett exempel på detta är den omfattande satsningen på temat kopparkorrosion under olika betingelser, dokumenterad i Fud-program 2019 med totalt 93 referenser, varav 71 från 2017–19.

Det är naturligt att fokus successivt riktas mot aktuella och i tiden närliggande frågor, vilket för Fud-program 2022 är bland annat utbyggnad av mellanlagret Clab och inkapslingsanläggningen Clink, utformningen av slutförvaren för långlivat respektive kortlivat radioaktivt avfall, SFL och SFR, avslutning och nedläggning av Äspö-laboratoriet, samt givetvis nedläggningen av kärntekniska anläggningar inom ramen för tidigare beslutad avveckling av det svenska kärnkraftsprogrammet. Den förändrade nationella strategin för energiförsörjning i landet omfattar dock även möjlig utbyggnad av ny kärnkraft vilket på sikt kan komma att förändra förutsättningarna för kärnavfallsprogrammet i framtiden, och också komma att prägla kommande Fud-program.

Som obunden, icke-statlig organisation är akademien en välrenommerad remissinstans för i första hand forskningsrelaterade frågeställningar. I och med att Vetenskapsakademien omfattar alla forskningsområden kan frågor inom alla ämnesområden behandlas, samtidigt som komplexa frågor kan belysas ur många perspektiv.

Hitta fler remissvar under Nyheter