Om Göran Gustafsson

Entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003) kom från enkla förhållanden men skapade sig en förmögenhet främst genom fastighetsaffärer. I början av 1980-talet donerade han betydande belopp till forskning.

Göran Gustafsson
Göran Gustafsson. Foto: Micael Engström.

Göran Ivan Amandus Gustafsson föddes 1919 i den lilla byn Mukkavaara söder om Gällivare. Han var ett av 14 syskon som växte upp med samer och renskötare inpå husknuten. Fadern var fjärdingsman. Modern hade kor och skötte ett mindre skogsbruk. Även Göran Gustafsson började tidigt arbeta i skogen efter att ha gått sex år i folkskola. Han har själv ofta berättat hur han vid 12 års ålder påbörjade byggandet av sitt imperium med ett banklån på 274 kronor som hans mor gick i borgen för. För den summan köpte han björk på rot som han sågade upp och sålde.

Efter en kortare karriär som lokbiträde vid SJ i Gällivare började han under 1940-talet åter syssla med affärsverksamhet, bland annat med skog, sågning och impregnering av virke. Inkomsterna investerades i sågverk och affärslokaler. Sedan han startat skobutik i Gällivare kom han i folkmun att kallas Sko-Göran. Affärerna gick lysande. Han öppnade flera butiker och köpte även fastigheterna där affärerna låg. Med tiden började han också bygga hela köpcentrum och blev ortens största fastighetsägare. Under 1960-talet fortsatte han med centrumexploatering i Kiruna, Boden och Piteå.

På 1970-talet sålde han innehavet i Norrbotten och flyttade till Stockholm där han återigen investerade i fastigheter. Eftersom han vid den här tiden var nyskild och hade vårdnaden om flera småbarn, hände det att en treåring satt med på sammanträdena. När fastighetsmarknaden nådde toppnoteringar 1989 sålde han Stockholmsfastigheterna för hundratals miljoner kronor till LO. I stället köpte Göran Gustafsson Kapital AB Sveriges största auktionsfirma, Bukowskis, och drev den under en period.

Göran Gustafsson hade hela sitt liv ett stort intresse för naturen och miljöfrågor. Trots flytten till Stockholm tog han gärna det egna propellerplanet tillbaka till den norrbottniska fjällvärlden för att fiska, jaga, äta souvas och umgås med sina samiska vänner. Du skall färdas i naturen så att det inte syns att du har varit där, lyder ett samiskt ordspråk som han gärna citerade. När han var i Stockholm cyklade han ofta den dryga milen mellan hemmet i Djursholm och arbetet. På vintern, innan cykelbanorna plogats, hände det att han plockade fram skidorna.

I slutet av 1980-talet sålde han sitt bestånd av fastigheter och skapade två större forskningsstiftelser för grundforskning. Till Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning, som ligger bakom Göran Gustafssonprisen, donerade han 270 miljoner kronor (sammanlagt uppgick donationerna till 400 miljoner). Trots att han inte själv hade haft möjlighet att studera vidare hade Göran Gustafsson ett stort intresse för vetenskap och främst då astronomi. Han läste böcker i ämnet och talade gärna om det.

Orsaken till att han valde att donera pengar till forskningen var att han ville ge tillbaka till samhället. Han var tacksam för att han, som kom från så enkla förhållanden, hade haft möjlighet att skapa sig en förmögenhet i Sverige.

I styrelsen för Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning sitter, förutom fem representanter för Vetenskapsakademien, även fyra ättlingar till Göran Gustafsson.