Tre nya ledamöter har valts in i Kungl. Vetenskapsakademien. De tillför kunskap om radioastronomi, det tidiga universum och geokemi på molekylnivå.
Radioastronomen John Conway invald i klassen för astronomi och rymdvetenskap
Vid den ordinarie sammankomsten den 12 april valdes John Conway, professor i observationell radioastronomi vid Chalmers, in som svensk ledamot i klassen för astronomi.
John Conway är professor i observationell radioastronomi och föreståndare för Onsala rymdobservatorium som är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.
John Conway doktorerade vid University of Manchester och Jodrell Bank-observatoriet i England, och har även arbetet vid CalTech i USA och vid det amerikanska National Radio Astronomy Observatory. I sin forskning har han fokuserat på innovativa tekniker för framförallt nätverk av radioteleskop, och fysiken i galaxer med supertunga svarta hål som kraftkälla eller intensiv stjärnbildning.
John Conway, Chalmers tekniska högskola
Astronomen Garrelt Mellema ny ledamot med kunskap om det tidiga universum
Vid den ordinarie sammankomsten den 12 april valdes Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet, in som svensk ledamot i klassen för astronomi.
Garrelt Mellemas forskning handlar om teoretisk kosmologi, som just nu är ett område med stort genomslag bland fysiker. Hans tidiga forskning handlade om hydrodynamiska aspekter av planetariska nebulosor. Där var han bland de första att använda effektiva hydrodynamiska strålningstransportmetoder för att studera anisotropiska utflöden (att en fysikalisk egenskap är olika i olika riktningar) med applikation på jeter. Han har även studerat exoplaneter och protoplanetära diskar (roterande skivor av tät gas som omger unga stjärnor) och deras växelverkan med planeter.
Hans nuvarande forskning fokuserar på den perioden i universums tidiga historia när de första stjärnor och galaxer bildades. Då universums ”mörka tider” tog slut, när det inte fanns några ljuskällor alls. Detta fält är just nu bland de hetaste inom astronomi. Ljuset från de första stjärnorna spred sig genom universum och orsakade stora förändringar i materias tillstånd. Bland annat joniserades det och därför är den här perioden också känd som universums återjonisering. Hur, var och när de första stjärnorna och galaxerna exakt bildades är ännu en gåta som dagens astronomer söker svaret på.
Mellema är sedan tidigare medlem av Nationalkommittén för astronomi.
Garrelt Mellema, Stockholms universitet
Professor i molekylär geokemi ny ledamot i klassen för geovetenskaper
Vid den ordinarie sammankomsten den 12 april valdes Per Persson, professor i molekylär geokemi, in som svensk ledamot i klassen för geovetenskaper.
Per Persson, professor i molekylär geokemi, vid Lunds universitet, arbetar i sin forskning med studier av kemiska processer vid gränsytor, framförallt de mellan vatten och naturligt förekommande mineralpartiklar, och hur denna kemi påverkar omsättning och transport av näringsämnen och miljögifter i naturen.
Hans målsättning har varit att bidra till den grundläggande förståelsen av kemisk speciering, reaktionsmekanismer och reaktionshastigheter i den naturliga miljön. I sin forskning kombinerar han klassiska våtkemiska tekniker med teoretiska och spektroskopiska metoder.
En betydande del av Per Perssons forskning bedrivs med synkrotronljusbaserad spektroskopi. Han har varit aktiv i planeringen av det nya MAX IV-laboratoriet och i utvecklingen av en av de första strållinjerna (hårdröntgen absorptionsspektroskopi). I ett pågående forskningsprojekt ska han använda sig av MAX IV och tillsammans med mikrobiella ekologer och systembiologer på molekylnivå studera det komplexa nätverk av mikrobiella och kemiska processer som ytterst kontrollerar omsättningen av kol- och kväveföreningar i mark.