Vid den ordinarie sammankomsten den 18:e januari valdes Per Ahlberg och Kerstin Lindblad-Toh, Uppsala universitet, Bernt Eric Uhlin, Umeå universitet, Sven Widmalm, Uppsala universitet, Donald E. Canfield, Syddansk Universitet, Danmark och Stanislav Smirnov, Université de Genève, Schweiz, in i akademien.
Svenska ledamöter
Klassen för biologiska vetenskaper
Per Ahlberg är professor i evolutionär organismbiologi vid Evolutionsbiologiskt Centrum (ECB), Uppsala universitet. Han har under åren gjort flera nya upptäckter inom sitt område där han studerar ryggradsdjurens evolution med fokus på landryggradsdjurens uppkomst. Hans forskning har förändrat bilden av när de första landdjuren kom och förlängt landryggradsdjurens kända evolutionshistoria med nästan 30 miljoner år. Med hjälp av moderna metoder för att studera fossil har han också lyckats beskriva nya strukturer och räta ut tidigare misstolkningar, något som har lett till flera nya upptäckter när det handlar om anatomins evolutionära utveckling. Ahlberg arbetar även med kopplingarna mellan evolution och molekylär utvecklingsbiologi och har bland annat visat att landdjurens händer och fötter är vidareutvecklingar av fiskars fenskelett.
Kerstin Lindblad-Toh är professor i komparativ genomik vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet och Director of Vertebrate Genome Biology, Broad Institute, Cambridge, MA, USA. Hon är en ledande genforskare och nyckelperson i arbetet med att kartlägga arvsmassan hos olika däggdjur. Detta ska användas för att identifiera sjukdomsgener och mutationer som sedan kan översättas och komma till användning inom humanmedicin. Fokus ligger på att undersöka hundens gener eftersom hundar och människor har ungefär samma genuppsättning, får samma sjukdomar och dessutom delar samma levnadsmiljö. Lindblads forskargrupp kartlägger nu genetiken bakom ett flertal sjukdomar som cancer, inflammatoriska sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar med slutmålet att hitta nya sätt att bromsa och bota dessa.
Bernt Eric Uhlin är professor i medicinsk mikrobiologi vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet. I sin forskning har han studerat bakterier och försökt förstå processerna som gör att dessa ibland leder till sjukdomar. Genom att studera de molekylära mekanismer som reglerar funktionen hos olika gener har han ökat förståelsen för bakteriers förmåga att anpassa sig till olika miljöer. Han har också undersökt de hårstrå-liknande utskott (fimbrier) som finns på vissa bakteriers cellyta och är viktiga för bakteriens förmåga att fästa på tarmens insida eller på andra vävnader. I samarbete med forskare inom fysik har han och hans forskningsgrupp även analyserat biomekaniska egenskaper hos fimbrier och fått fram ny information om hur dessa fungerar. Ett exempel på en bakterie med sådana egenskaper är E. coli som finns i tarmarna och behövs för vanlig matsmältning, men också kan orsaka sjukdomar som urinvägsinfektion och magsjuka.
Klassen för humaniora och framstående förtjänst om vetenskap
Sven Widmalm är professor vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. Han har under många år studerat tekniska, politiska, sociala och ekonomiska aspekter av naturvetenskapens historia efter 1700. Ett av hans större arbeten handlar om fysikens professionalisering i Sverige och där har han undersökt hur disciplinen påverkades av internationella kontakter, nationell prestige, skiftande kulturmiljöer och modern instrumenttillverkning. Widmalm har också ägnat sig mycket åt biokemins utveckling, bland annat så har han lett ett projekt om vetenskap och neutralitet mellan världskrigen. I en uppsats på ämnet hävdar han att svenska naturforskare utvecklade uppfattningen att Sverige som neutralt litet land kunde företräda en sann vetenskaplig internationalism.
Utländska ledamöter
Klassen för geovetenskaper
Donald E. Canfield är professor vid Biologisk Institut, Syddansk Universitet, Odense, Danmark. Han är en av världens mest framstående geokemister. Hans forskningsområde innefattar det väldiga komplexet av frågor kring hydrosfärens och atmosfärens evolution i samspel med biosfären. Canfield har gjort avgörande bidrag till forskningen om de geobiologiska kretsloppen av biologiskt aktiva ämnen som till exempel svavel, järn, och kol, särskilt vad gäller deras varierade förekomst under jordens historia.
Klassen för matematik
Stanislav Smirnov är professor i matematik vid Université de Genève, Schweiz. En av Stanislav’s viktigaste bedrifter är hans bevis av konform invarians för en skalningsgräns av perkolation på ett triangulärt gitter och den nära relaterade Cardys formel, som han gjorde under sin tid vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.