Nya växter som klarar ett förändrat klimat kan bli livsavgörande i framtiden. Men då krävs det en satsning på forskningen och en förändrad syn på den moderna tekniken för växtförädling. Det är bakgrunden till ett internationellt symposium som arrangeras av Vetenskapsakademien 27 augusti.
Befolkningen växer, klimatet blir varmare och konkurrensen om färskvatten, gödning och jord som går att odla ökar. Många av mänsklighetens stora utmaningar i framtiden handlar om växt- och matproduktion. För att möta dessa krävs att forskare kan ta fram grödor med särskilt goda egenskaper för de nya förutsättningarna. Samtidigt har den moderna gentekniken mött ett starkt motstånd.
– Det vi vill göra med det här symposiet är att berätta vilken viktig roll grundläggande växtforskning kan spela för att rädda världen. Men vi vill också lyfta de problem som gör att vi i dag inte alltid kan använda vår kunskap, säger Stefan Jansson, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet.
Under symposiet kommer bland annat en historisk återblick över växtforskningen och dess betydelse för mänskligheten att göras. Föredragshållare är ledande internationella experter inom området. Men det blir också tid för en paneldiskussion med rubriken ”Växtforskningen och samhället: Vad kan de förvänta sig av varandra?”
Anmälan: Representanter för medierna är välkomna att delta vid symposiet. Meddela pressansvarig Eva Nevelius, eva.nevelius@kva.se, 070-878 67 63 om du vill närvara och eventuella särskilda önskemål.
Datum: 27 augusti, 09.30–15.15
Plats: Stora hörsalen, Naturhistoriska riksmuséet, Frescativägen 40, Stockholm
Arrangörer: Kungl. Vetenskapsakademien i samarbete med SPPS (Scandinavian Plant Physiology Society) och Vetenskapsrådet.
Du kan läsa mer och se programmet i kalendariet
Kontakt: Stefan Jansson, professor vid Umeå universitet
stefan.jansson@umu.se
070-677 23 31