Nya ledamöter studerar trädringar, klimat och livsvillkor

Klassen för geovetenskaper vid Kungl. Vetenskapsakademien har fått tre nya ledamöter. Agnes Andersson studerar livsvillkor på landsbygden i länder söder om Sahara. Giuliano Di Baldassarre ägnar sig åt samspelet mellan människa, klimat och vatten. Och Hans Linderholm studerar trädringar och vad de kan säga oss om klimatet bland annat på Arktis.

Klassen för geovetenskaper

Svenska ledamöter

Agnes Andersson. Foto: Johan Persson

Agnes Andersson är professor i kulturgeografi vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar om en av vår tids stora utmaningar: hur människor på landsbygden i låginkomstländer kan skapa drägliga livsvillkor och en hållbar utveckling. Forskningen rör social och ekonomisk förändring inom och i anslutning till jordbruket i länder söder om Sahara.

Genom att kombinera storskalig data med lokala enkäter och kvalitativa fältstudier har hennes forskning gett djupare förståelse för människors livsvillkor och agerande. Den har också skapat möjligheter till generaliserbara forskningsresultat.

Ett centralt resultat i Anderssons forskning är vikten av att förstå och ta hänsyn till lokala förhållanden och sociala normer för att skapa hållbara utvecklingsinsatser och bistånd. Hennes arbete visar att enbart formella reformer, som att kvinnor får äga mark, inte räcker för att nå ett mer jämställt och hållbart samhälle. För att verklig förändring ska kunna ske krävs förståelse för hur traditioner och oskrivna regler styr människors agerande. Hennes forskning belyser betydelsen av ett kulturgeografiskt perspektiv i analyserna av social och ekonomisk utveckling på landsbygden i låginkomstländer.

Agnes Andersson, Lunds universitet

Giuliano Di Baldassarre. Foto: Mikael Wallerstedt

Giuliano Di Baldassarre är professor i hydrologi och miljöanalys vid Uppsala universitet. Han bedriver tvärvetenskaplig forskning med fokus på samspelet mellan människa, klimat och vatten. Det handlar bland annat om hur översvämningar och torka drabbar människor i olika delar av världen.

Forskningen har varit nyskapande genom att den förenar kunskap från många olika vetenskapliga discipliner. Bland annat har professor Di Baldassarre haft många samarbeten med samhällsvetare. Hans forskning kan också komma till stor nytta för det omgivande samhället. Exempelvis har han lett utvecklingen av modeller som kan ge politiker vägledning för att minska risken för katastrofer, och förutspå hur människor kommer att reagera på och anpassa sig till ett förändrat klimat.

I tio års tid (till och med 2025) var han även föreståndare för Centrum för naturkatastroflära (CNDS), ett nationellt kunskapscentrum där forskare från Uppsala och Karlstads universitet samt Försvarshögskolan ingår. För sina insatser har han prisats internationellt och hans forskning har fått ett stort genomslag. Han tillhör de absolut mest citerade forskarna i världen inom sitt ämnesområde.

Giuliano Di Baldassarre, Uppsala universitet

Hans Linderholm. Foto: Privat

Hans Linderholm är professor i naturgeografi vid Göteborgs universitet. Han bedriver bred forskning inom klimatologi, läran om klimatet. Framför allt har han ägnat sig åt det som kallas dendroklimatologi där man studerar trädringar för att se hur klimatet varierat över tid i olika regioner, allt från Arktis till tropiska Afrika. Genom att titta på hur årsringarna från träd påverkats av temperatur, nederbörd, torka och atmosfärens cirkulation är det möjligt att rekonstruera klimatet. De här rekonstruktionerna är till stor hjälp för att förstå hur forntidens klimat varierat naturligt, utan mänsklig påverkan. Något som också kan visa hur mycket vi människor påverkat klimatet på senare tid.

År 2003 grundade Hans Linderholm Göteborgs forskningslaboratorium i dendrokronologi (GULD), ett fullt utrustat laboratorium för trädringsforskning. Dendrokronologi är en vetenskaplig metod som används för att datera trä genom att jämföra mönster av breda och smala årsringar med motsvarande mönster i andra träd. Vid GULD är dock inriktningen i första hand att titta på klimatvariationer under senholocen (från 4 200 år sedan och framåt) och hur detta påverkat skogsekosystemen och människan.

Hans Linderholm har även bedrivit mycket forskning på Arktis och bland annat deltagit i ett par expeditioner med isbrytaren Oden. Han är nu föreståndare för nystartade Nationell skola för excellens inom arktisk och antarktisk forskarutbildning, SEAL, vid Göteborgs universitet som ska utbilda nästa generation polarforskare.

Hans Linderholm, Göteborgs universitet

 

 

Läs mer