Nya ledamöter valdes in vid Akademiens sammankomst 11 maj i år. Stephanie Reimann, Lunds universitet, blev ny svensk ledamot, och Hiranya Peiris, Stockholms universitet, ny utländsk ledamot av klassen för fysik. Nobelpristagaren Elizabeth Blackburn och Olli Kallioniemi, Karolinska Institutet, valdes samtidigt in som nya utländska ledamöter av klassen för medicinska vetenskaper.
Klassen för fysik
Svensk ledamot
Stephanie Reimann är professor i matematisk fysik vid Lunds universitet. Hon forskar bland annat om ny materia i form av ett slags kvantfysikaliska vätskor som kan uppstå när man kyler ner atomer till extremt låga temperaturer. Då kan de bilda ett så kallat Bose Einstein-kondensat, med egenskaper som är helt annorlunda än för vanliga vätskor. Vid mycket speciella omständigheter kan stora och ultrakalla kvantdroppar med mycket låg densitet bildas i kondensatet.
Det är bland annat dessa droppar som Stephanie Reimann intresserar sig för. Genom jämförelse med experimentella data blir det nämligen möjligt att testa dagens kvantteorier i praktiken för att se hur exakta de egentligen är. I en artikel i Nature som publicerades för något år sedan har Reimanns forskargrupp i samarbete med forskare från Heidelbergs universitet i Tyskland och Århus universitet i Danmark bland annat visat hur system med bara ett fåtal atomer bygger upp kvantsystem med ett mycket stort antal atomer. Det sker på ett sätt som har analogier till Higgsmekanismen i partikelfysiken.
Stephanie Reimann, Lunds universitet
Utländsk ledamot
Hiranya Peiris delar sin tid mellan Fysikum vid Stockholms universitet och University College i London. Hon är professor i astrofysik och har gett betydande bidrag till kosmologin genom att kombinera observationer med teoretisk fysikforskning och avancerad dataanalys.
Mest känd är Hiranya Peiris för sitt arbete med den kosmiska bakgrundsstrålningen. Hon har bland annat intresserat sig för universums allra första ögonblick och försökt reda ut det fysikaliska ursprunget till bildandet av kosmiska strukturer. Målsättningen med hennes forskning är att få en större förståelse för den fundamentala fysik som styr universums utveckling – från begynnelsen till i dag. I det arbetet planerar hon att använda sig av det nya teleskopet i Chile, Vera Rubin Observatory, som kommer att kunna ta upprepade bilder av himlavalvet under flera års tid. Hennes arbete kan också leda oss närmare svaret på vad mörk materia och mörk energi egentligen är för något.
Hiranya Peiris fick Göran Gustafssonpriset i fysik 2020. Sedan dess har hon även fått flera andra utmärkelser, däribland Eddington-medaljen från Royal Astronomical Society 2021.
Hiranya Peiris, University College, London
Klassen för medicinska vetenskaper
Utländska ledamöter
Elizabeth H. Blackburn är professor emeritus i biologi och fysiologi vid University of California, San Francisco, USA. Hon tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2009 tillsammans med Carol W. Greider och Jack W. Szostak för upptäckten av hur kromosomer skyddas av telomerer och enzymet telomeras. Telomerer finns i kromosomernas ändar och telomeras är det enzym som bildar dem. Den unika DNA-sekvens som finns i telomererna hindrar kromosomerna från att brytas ned. Telomererna spelar bland annat en avgörande roll för hur cellerna åldras. Upptäckten avslöjade ett unikt maskineri i cellen och kan leda till nya behandlingar inom medicinen.
Ursprungligen kommer Elizabeth Blackburn från Tasmanien i Australien. Hon är utbildad i Melbourne och Cambridge i Storbritannien innan hon flyttade till USA. Elizabeth Blackburn tycker det är viktigt att kommunicera sina upptäckter inte bara till vetenskapsmän utan även till allmänheten. Förutom hennes mer än 200 vetenskapliga artiklar i Nature, Cell och Science med flera har hon också varit medförfattare till en av New York Times bästsäljare 2017. Den diskuterar huruvida livsstilsförändringar kan hjälpa till att skydda telomererna och på så sätt ha potential att minska risken för sjukdomar.
Elizabeth Blackburn, University of California
Olli Kallioniemi är professor i molekylär precisionsmedicin vid Karolinska Institutet och direktör för Science for Life Laboratory (SciLifeLab). Hans forskning fokuserar på utveckling av individbaserad behandling, så kallad precisionsmedicin och teknikutveckling som främjar detta. Målsättningen är att cancerpatienter i framtiden ska kunna få skräddarsydda behandlingar som passar just deras individuella förutsättningar.
Hans forskargrupp har byggt upp en forskningsmiljö på SciLifeLab i Solna med avancerad utrustning, kunskap och expertis. Här undersöker de celler som tagits direkt från cancerpatienter genom att göra en mycket omfattande molekylär profilering. I labbet testar de också hundratals cancerläkemedel på patientcellerna för att se hur känsliga eller resistenta de är för varje läkemedel, och vilka biologiska mekanismer som förmedlar läkemedelsresponsen. Forskningen har lett till flera kliniskt betydelsefulla resultat för cancerbehandling.
Olli Kallioniemi har publicerat cirka 400 artiklar och innehar över 20 patent med fokus på diagnostisk teknik. Flera av dessa patent har licensierats för produktutveckling eller genererat spinoff-företag. Han var grundande direktör till Institute for Molecular Medicine Finland (FIMM) 2007-2015 och nominerades som direktör för SciLifeLab 2015.