Vetenskapsakademien har valt en ny vice preses (vice ordförande) som tillträder första juli i år. Det är Sven Lidin som har en lång historia inom Akademien bakom sig. Bland annat satt han många år i Nobelkommittén för kemi, ett arbete han ser tillbaka på med stor glädje.
Sven Lidin kommer från Lund. Efter några kortare utflykter till Tyskland och Australien, och 15 år i Stockholm, bor han sedan några år tillbaka återigen i Lund där han är professor i oorganisk kemi. De skorrande skånska R:n skymtar igenom mellan varven även om han själv skämtar om att han pratar ”rikssvenska” numera.
Att ställa upp som vice preses för Vetenskapsakademien kändes självklart när han fick frågan av valberedningen.
– Jag har en väldigt bra bild av Akademien som en positiv kraft. Jag uppfattar det som att Akademien står upp för alla former av vetenskap, allt från det mer esoteriska till det väldigt användbara, och det tycker jag är viktigt. Det är också en organisation som är ganska publik och kan påtala vikten av att vi faktiskt kan veta saker och ting.
Ledamot av Vetenskapsakademien har han varit sedan 2002 och ganska omgående blev han även invald i Nobelkommittén för kemi. Därifrån har han många fina minnen, framför allt av de andra ledamöterna, var och en med sina specialområden.
– Det var en väldigt generös grupp av människor, orädda för att ställa frågor och dela med sig av sin kunskap. Grundinställningen var att det här priset måste vi kunna förklara för en hyfsat bildad allmänhet och då måste vi även kunna förklara det för varandra.
– Sedan var det också ett stort privilegium att få ägna sig åt en sak helhjärtat. När man sitter i ett Nobelmöte måste man stänga av både mejl och telefon och det är fullständigt accepterat att det enda vi ska göra är att hitta det bästa priset för i år.
Ett roligt minne från den tiden var när han skrämde slag på den församlade världspressen genom att börja presentationen av Nobelpriset i kemi 2012 med att skrika ”bu!”. Det året gick priset till Robert J. Lefkowitz och Brian Kobilka för upptäckten av bland annat en receptor för adrenalin.
Röstresurserna kan kanske komma till användning även som vice preses för Vetenskapsakademien. Han tycker det är viktigt för organisationen att försöka nå ut med sitt budskap.
– Att vara rösten som förespråkar vetenskapen är nog Akademiens viktigaste uppgift och det gäller både gentemot statsmakterna, när det handlar om utbildningssystemet på alla nivåer, i kontakterna med näringslivet och kanske även med nyhetsförmedlare som försöker förstå de stora sammanhangen.
Namn: Sven Lidin
Ålder: 62 år
Familj: Sambo med Viveka, tre vuxna döttrar.
Senast lästa bok: Serotonin av Michel Houellebecqs. ”En allmänt deprimerande historia”. Försöker ofta ha tre fyra böcker på gång samtidigt och oftast är en av dem en deckare.
Intresse utanför arbetet: Byggprojekt och trädgårdsarbete. ”Att se något ta form under händerna är djupt tillfredsställande”.
Okänd talang: Var en gång idrottsutövare på nationell nivå i ”sporternas sport” – dart.
Fotnot: När Sven Lidin tillträder som vice preses 1 juli i år efterträder han Lars Bergström på posten.