Mykolog blir ny professor Bergianus

Trots att svampar knappast är någon ny företeelse så har vi lärt oss mycket nytt om dem de senaste 20 åren. De har bland annat ett avancerat sätt att kommunicera med varandra genom att släppa ut doftämnen som feromoner.

– Svampar döljer väldigt mycket okänd kunskap. Så gott som varje gång man gör ett experiment eller en undersökning så hittar man något nytt, och ofta helt oväntat! Anledningen till att vi lärt oss så mycket på senare tid är bland annat de nya tekniker vi har tillgång till i dag, som genomiken och möjligheterna att mikrodissekera delar av en individ, berättar Hanna Johannesson.

Hannas egen fascination för svampar, och det hon vill ägna sin forskning åt framöver, ligger någonstans i gränslandet mellan mykologin och evolutionsbiologin. Det har visat sig att svampar är oerhört diversifierade och ofta avviker från det som av gemene man uppfattas som normen. De kan bland annat alternera mellan sexuell och asexuell förökning och har olika typer av celler med kärnor som emellanåt flyter fritt.

– Mitt huvudfokus är att studera svamparnas livscykler, vilken typ av genetisk variation som förekommer, vilka mutationer som uppstår, hur de nedärvs och vilken betydelse de har för evolutionen. Det är intressant när det gäller svamparna som sådana men kan också lära oss mycket om evolutionen i stort.

Stor respekt för trädgården

Förhoppningen är att kunna vidareutveckla det spåret i den nya rollen som professor Bergianus. Professuren har funnits sedan slutet av 1700-talet och har tidigare även varit kopplad till föreståndarskap för den Bergianska trädgården. Genom ett samarbete med Stockholms universitet är tjänsten numera placerad på deras institution för ekologi, miljö och botanik, något som Hanna Johannesson tror har stora fördelar.

– Jag har mycket stor respekt för trädgården och tycker att det är en fantastisk anläggning. Men som det ser ut i dag skulle det nog vara svårt att hinna med att sköta två så stora uppgifter samtidigt.

Att professor Bergianus är mykolog är dock inte något nytt historiskt. Mykologin ingår av tradition i botaniken och till exempel var Robert Fries, som var professor Bergianus mellan 1915 och 1944, mykolog.

Hanna Johannesson har koll på flera av sina företrädare.

– Att vara en i den här långa raden av professorer känns väldigt ärofullt och jag hoppas verkligen att jag ska kunna leva upp till det.

Vid Stockholms universitet kommer hon att bygga upp en ny forskningsgrupp, men fem, sex personer följer även med från Uppsala där hon arbetar i dag. Hon ser det nya jobbet som en rolig nystart i karriären efter nästan 17 år på Evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet.

– Jag kommer verkligen att få chansen att fokusera på forskningen långsiktigt. Det ger en möjlighet att tänka större, mer fritt och få utrymme för kreativitet. Allt när det gäller det här känns som ett nytt stort äventyr!