Mindre pengar till forskning nästa år varnar Vetenskapsakademien

Vetenskapsakademien och dess samarbetspartners delade förra året ut 455 miljoner kronor i form av priser, stipendier och bidrag till stöd för vetenskaplig verksamhet. Men det finns en oro för att de privata bidragen till forskning kan komma att minska kraftigt nästa år.

Kungl. Vetenskapsakademien är mest känd för att utse mottagare av Nobelpriset i fysik och kemi samt Ekonomipriset. Akademiens cirka 460 svenska och 175 utländska ledamöter är Sveriges största expertpanel med specialistkunskap inom allt från naturvetenskap och matematik till samhällsvetenskaper och humaniora.

Några av ledamöternas viktigaste uppgifter är att utse pristagare till stora internationella och svenska priser och bistå med sakkunskap när stipendier och bidrag fördelas till forskare. Det sker i samarbete med privata stiftelser som bland annat Nobel-, Crafoord-, Sjöberg- och Göran Gustafssonsstiftelsen. Akademien är dessutom en av parterna bakom karriärprogrammet Wallenberg Academy Fellows som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Förra året, 2019, delade Akademien ut 33 miljoner kronor från de egna stipendiefonderna. Sammanlagt 72 miljoner kronor delades ut i form av priser med stöd från olika fristående stiftelser. Dessutom utvärderade Akademien ansökningar som ledde till att forskningsfinansiärer kunde dela ut över 350 miljoner kronor till tjänster och bidrag till svenska forskare.

– Ledamöterna lägger ner ett oerhört gediget arbete på att utvärdera kandidater och projekt och bedöma vilka som har störst potential att nå framgång. Det är viktigt, inte minst för de yngre forskarna, som på det här sättet får stabil finansiering med hjälp av fleråriga anslag, säger Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K. Hansson.

Han rankar 2019 som ett bra år med pristagare som gjort stora insatser och många lovande yngre forskare som nu får chansen att bygga upp sina forskningsprogram. Men utsikterna inför kommande år är osäkra. Bidragen från de fristående stiftelser som finansierar priser och anslag kommer till stor del från aktieutdelningar och stiftelserna drabbas hårt när bolag sänker eller avstår helt från sina utdelningar. Det kommer med stor sannolikhet att innebära mindre pengar att fördela till forskning i framtiden.

– Konsekvensen kan bli att vi förlorar en hel generation forskare samtidigt som coronakrisen verkligen har visat på vikten av fri forskning. I det läget bedömer vi att det är nödvändigt att staten istället går in och tar ett större ansvar genom att se till att forskningen får mer statligt stöd via Vetenskapsrådet. Ett mer långsiktigt mål borde vara att statens anslag till forskningen höjs från 0,75 till 1 procent av BNP, säger Göran K. Hansson.

Kontakt:
Göran K. Hansson
Vetenskapsakademiens ständige sekreterare
goran.hansson@kva.se
070-878 87 38

Presskontakt:
Eva Nevelius
Pressansvarig vid Vetenskapsakademien
eva.nevelius@kva.se
070-878 67 63

Göran K. Hansson, ständig sekreterare, och Hans Ellegren, ordförande för kommittén för forskningspolitiska frågor, har även skrivit en debattartikel på samma tema som publiceras på DN Debatt i dag: Corona kan leda till förlorad generation forskare