I dag, 10 november, firas Världsvetenskapsdagen världen över för att uppmärksamma vetenskapens roll i samhället. Representanter för European Academies’ Science Advisory Council, EASAC, och Kungl. Vetenskapsakademien lyfter här fram den centrala betydelsen av vetenskaplig evidens och forskning för att möta framtidens stora utmaningar och för att skapa effektiva demokratiska processer.
Vi står inför stora globala utmaningar. För att garantera mänskligheten en säker och stabil framtid krävs gemensamma insatser. Det handlar om att hejda klimatförändringarna så att liv ska vara möjligt på vår planet även i framtiden. Kopplat till problemet med klimatförändringar är frågan hur vi ska säkra tillgången av förnybara energikällor som inte belastar miljö och klimat samt hur vi på ett effektivt sätt ska kunna lagra energi. Det handlar om att förse världens växande befolkning med rent vatten och näringsrik mat som odlats på ett hållbart sätt och samtidigt återställa ekosystem och stoppa den tilltagande utrotningen av arter och minskningen av den biologiska mångfalden. Det handlar om det växande problemet med övervikt och fetma, som i dag är ett mer utbrett problem än undernäring. Det handlar om vår hälsa och behovet av att bota och begränsa spridningen av allvarliga sjukdomar, inte minst den ökande förekomsten av antibiotikaresistens som hotar vår förmåga att skydda oss mot infektioner. För att möta alla dessa utmaningar krävs nya kunskaper och effektiva verktyg. Vetenskapen arbetar ständigt för att ge oss just dessa kunskaper och verktyg.
EU, liksom enskilda medlemsländer som Sverige, har förbundit sig att prioritera dessa utmaningar genom att anta Agenda 2030 och implementera FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i interna och externa riktlinjer. För att uppnå målen måste politiska ledare fatta beslut som kräver insikt i, och fakta om, komplexa vetenskapliga frågor.
Vetenskapsakademier har viktig roll
Världens vetenskapsakademier spelar en viktig roll när det gäller att förse politiker med evidensbaserat underlag inom flera nyckelområden. European Academies’ Science Advisory Council, EASAC, är en oberoende organisation utan kopplingar till industriella eller ekonomiska intressen som utgörs av vetenskapsakademierna i EU-länderna samt Norge, Schweiz och Storbritannien. EASAC sammanställer forskning från hela världen och tillhandahåller råd för politiska beslut i viktiga frågor som påverkar oss alla. För samhällets skull är det viktigt att beslut är faktabaserade. Politiska beslut som inte är grundade på vetenskapliga fakta kan få oväntade och till och med negativa konsekvenser.
En lika viktig uppgift är att sprida ny forskning till allmänheten så att var och en har möjlighet att bilda sig en uppfattning i vetenskapliga frågor. Nya forskningsrön kan skapa rädsla och osäkerhet, som ofta beror på bristfällig information. Många frågor rörande miljö och global uppvärmning, men även genteknik, vaccin, användandet av alternativa läkemedel och konventionellt kontra ekologiskt jordbruk är omtvistade och behöver diskuteras utifrån tydliga vetenskapliga bevis.
Behovet av forskning extra tydligt
Behovet av forskning och fakta har blivit extra tydligt under den pågående pandemin, och temat för Världsvetenskapsdagen i år är ”Vetenskap för och med samhället i hanteringen av COVID-19.” Forskare världen över har samarbetat för att kartlägga coronaviruset, ta fram diagnosmetoder och försöka utveckla ett effektivt vaccin. Men även efter Covid-19 kommer vetenskap att spela en avgörande roll i samhället, inte minst för den gröna omställning som EU-kommissionen proklamerat.
Vad är det då som gör vetenskapligt baserad kunskap mer pålitlig än personliga åsikter, pseudo-vetenskap och skrock? Den stora skillnaden är att forskning kan verifieras och att forskningsresultat måste vara reproducerbara. Den vetenskapliga metoden bygger på ett systematiskt testande av antaganden med metoder som är anpassade till det problem som ska lösas. Resultaten måste klara kritisk granskning och forskare måste vara beredda att presentera belägg för sina påståenden och besvara kritik. Vetenskapliga bevis är alltså något helt annat än spekulation och personlig övertygelse.
Lanserades 2001
I dag har vi inte all den kunskap och de verktyg som behövs för att lösa alla de stora globala utmaningarna. Ny kunskap och innovativa lösningar behövs, därför är ny forskning nödvändig. Sysselsättning, hälsa och framtida välstånd är också beroende av ny kunskap, och att investera i forskning är därför en investering i framtiden. Forskning och innovation måste prioriteras både i EU:s budget och i enskilda medlemsstater.
Världsvetenskapsdagen lanserades av Unesco 2001 för att öka allmänhetens medvetenhet om vetenskapens viktiga roll för fredliga och hållbara samhällen. Den firas sedan 2002 den 10 november varje år för att engagera allmänheten i samtal och debatt kring vetenskapliga frågor. Det är bara genom medborgarnas engagemang och med beslut baserade på vetenskapliga fakta som vi kan möta globala utmaningar och utveckla livskraftiga och hållbara samhällen. Vetenskapssamhället måste dela med sig av sina kunskaper och höja rösten när fakta ifrågasätts. För nuvarande och framtida generationers skull.
Christina Moberg, ordförande EASAC, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien
Richard Catlow, vice ordförande EASAC, ledamot av Royal Society
Olivier Pironneau, vice ordförande EASAC, ledamot av Académie des Sciences
Wim van Saarloos, vice ordförande EASAC, ledamot av Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen
Dan Larhammar, preses Kungl. Vetenskapsakademien
Göran K. Hansson, ständig sekreterare Kungl. Vetenskapsakademien