Regelverket runt GDPR har på senare år satt käppar i hjulet för forskare som behöver dela hälsodata med länder utanför Europa. Tusentals forskningsprojekt har blivit lidande och de europeiska vetenskapsakademiernas samarbetsorgan vänder sig nu till beslutsfattarna med en vädjan om hjälp för att hitta lösningar.
Medicinska data är viktiga för att kunna bedriva forskning till nytta för enskilda patienter, men även för befolkningen i stort och utvecklingen av offentlig hälso- och sjukvård. Ett stort behov finns även av att dela hälsodata över gränserna, något som inte minst visat sig i samband med coronapandemin.
Men för länder inom EU och EEA (European Economic Area) har implementeringen av GDPR sedan några år tillbaka försvårat delning av hälsodata utanför unionen. Något som påverkade uppskattningsvis mer än 5 000 forskningsprojekt i samarbete mellan länder inom EU/EEA och National Institute of Health i USA bara under 2019.
Detta har fått de europeiska vetenskapsakademiernas samarbetsorganisationer, EASAC (European Academies Science Advisory Council), ALLEA (All European Academies) och FEAM (Federation of European Academies of Medicine) att reagera. Organisationerna har med hjälp av forskare från olika delar av Europa författat en gemensam rapport där de vänder sig direkt till beslutsfattarna för att påtala vikten av att hitta en snabb lösning på problemet.
Enligt EASAC, ALLEA och FEAM bör det vara möjligt att hitta ett bra och säkert sätt att dela hälsodata med respekt för den personliga integriteten. I dag hindrar regelverket forskare både från att föra över data som samlats in inom EU/EEA och att komma åt sådana data från övriga länder. Samtidigt har invånarna mycket att vinna på att forskning som genomförs på annat håll även är relevant för patienter i Europa.
Lars Wallentin, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien, är en av dem som varit med och granskat rapporten. Som professor i hjärtsjukdomar vid Uppsala universitet arbetar han med att utveckla europeiska kvalitetsregister för hjärtsjukvården inom European Cardiac Society. Han har också lång erfarenhet av problematiken från sitt arbete med de svenska hjärtregistren.
– Det omfattande regelverket kring GDPR har lett till svårigheter för forskning och kvalitetsutveckling i vården som baserar sig på register. Det gäller både vid arbete inom Sverige och internationellt samarbete. Samtidigt är behovet stort av att skapa gemensamma europeiska hälsoregister med anonymiserade individdata för beslutstöd i vården och för att få fram snabbare forskningsresultat till exempel om effekterna av vaccin mot Covid-19, kommenterar han.
Lars Wallentin hoppas nu att de europeiska vetenskapsakademiernas rapport ska leda till en förändring som gynnar både dagens och morgondagens patienter utan att skyddet för den personliga integriteten hotas.