Femton nya ledamöter invalda i akademien

Den 17 januari valde akademien in 11 nya ledamöter i klasserna för matematik, fysik, biologiska vetenskaper och tekniska vetenskaper. Dessutom valdes tre utländska ledamöter in i klassen för matematik samt en i klassen för biologiska vetenskaper.

I klass I (Matematik) invaldes tre svenska ledamöter:

Michael Benedicks är professor i matematik vid KTH och mest berömd för sina arbeten om dynamiska system, och då bland annat för ett arbete tillsammans med Lennart Carleson om Henon-avbildningar. Han är en av de mest kända svenska matematikerna internationellt i sin generation.

Holger Rootzén är professor i matematisk statistik vid Chalmers tekniska högskola. Hans forskning sträcker sig från ren sannolikhetsteori till praktisk statistik inom ett brett spektrum av områden, från försäkringsmatematik och telekommunikationsteori till oftalmologi (läran om ögat och dess sjukdomar). Han är ledare för det av Stiftelsen för Strategisk Forskning finansierade Gothenburg Modelling Centre.

Anders Szepessy, professor i matematik och numerisk analys vid KTH. Forskar inom tillämpad matematik och är speciellt intresserad av analys av partiella differentialekvationer och konstruktion av numeriska metoder för differentialekvationer.

och tre utländska ledamöter:

Peter Jones, professor vid Yale University. Är den ledande matematiker verksam utanför landet som står svensk matematik närmast. Peters vetenskapliga verksamhet omfattar komplex analys, harmonisk analys, interpolation och komplex dynamik. Han är utan tvekan en av sin generations ledande forskare inom klassisk analys.

Lászlo Lovász, professor vid Eötvös Loránd University i Budapest. Ledande matematiker inom diskret matematik. Har fått ett antal internationella utmärkelser, såsom Brouwer-medaljen (1993) och Wolf-priset (2002).

Idun Reiten, professor i matematik vid Norges Tekniska och Naturvetenskapliga Universitetet i Trondheim. Hennes vetenskapliga produktion är ägnad olika delar av algebran. Hon är ledamot av Norska vetenskapsakademin och sitter också med i styrelsen för Abelpriset i Oslo.

I klass III (Fysik) invaldes två ledamöter:

Per Delsing är professor i experimentell fysik vid Chalmers tekniska högskola. Hans forskning omfattar kvantfysikaliska studier genom nanostrukturer, och en-elektronik, dvs. transport av elektroner en och en genom dessa mycket små strukturer. Han har utvecklat metoder för tillverkning av nanometerstora tunnelövergångar och experimenterar inom nanotekniken för att bygga en kvantdator.

Barbro Åsman är professor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet. Hon leder ett svenskt konsortium som deltar i ett experiment vid världens mest kraftfulla accelerator, Tevatronen, vid Fermilab utanför Chicago. Hon är sedan 2005 ledamot av regeringens forskningsberedning.
 
I klass VI (Biologiska vetenskaper) invaldes fem svenska ledamöter:

Fredrik Ronquist, professor i systematisk zoologi vid Florida State University. Forskningen har bl.a. handlat om metoder för att rekonstruera händelser som skedde för hundratusentals eller miljontals år sedan i samevolutionen mellan värdar och deras parasiter. Han har också kartlagt den tidiga utvecklingen av gallsteklar och deras parasitiska släktingar.

Ove Eriksson, professor i växtekologi vid Stockholms universitet. Erikssons forskning spänner över ett brett område. Den röda tråden är växters populationsbiologi och evolution av livshistoriekaraktärer, t.ex. reproduktionsstrategier och spridningssätt. Han har studerat hur artrikedom kan förklaras, begränsande faktorer för långsiktig populationsöverlevnad, hur organismer påverkas av pågående fragmentering av landskapet och hur motståndskraftiga samhällen är mot invasion av exotiska arter.

Ulf Landegren, professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet. Han bedriver en mycket omfattande och framgångsrik verksamhet som syftar till att utveckla nya metoder för molekylära analyser inom hela det biologiska området inklusive humanmedicinen.

Dan Larhammar är professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet. Hans forskning rör evolution och signalämnen i hjärnan som bl.a. styr aptit, blodtryck, ångest och dygnsrytm. Dan är också aktiv i debatten kring intelligent design och annan pseudovetenskap.

Lena Kjellén, professor i medicinsk glykobiologi vid Uppsala universitet. Hennes forskning ligger inom de komplexa kolhydraternas molekylärbiologi och hon har främst ägnat sig åt studier av s.k. proteoglykaner, protein med långa sockerkedjor fästade till sig. Lena har på ett kreativt sätt lyckats kombinera molekylärbiologisk teknik och kolhydratkemi i klarläggandet av fundamentala utvecklingsbiologiska frågeställningar.

och en utländsk ledamot:

Carl G Gahmberg, professor i biokemi vid Helsingfors Universitet har över 250 internationella publikationer. Hans forskning har direkt medicinsk betydelse och en avsevärd biologisk bredd. Carl har också under många år verkat som ständig sekreterare i Finska vetenskaps-Societeten.

I klass VIII (Tekniska vetenskaper) invaldes en ledamot:

Hans Hertz, professor i biomedicinsk fysik vid KTH. Han har bred erfarenhet inom tillämpad fysik och hans forskning rör mjukröntgenmikroskopi med biologiska tillämpningar. Hans forskargrupp har bl.a. tagit fram det första kompakta röntgenmikroskopet för att studera hela celler.