Vid den ordinarie sammankomsten den 11:e april valdes Gert Brodin och Gunnar Malmberg, professorer vid Umeå universitet, Magnus Johannesson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, Bo Rothstein, professor vid Göteborgs universitet och Kerstin Sahlin, professor vid Uppsala universitet, in i akademien.
Klassen för fysik
Gert Brodin är professor i fysik vid Institutionen för fysik, Umeå universitet. Hans forskning fokuserar på ickelinjära fenomen inom plasmafysik. Plasma beskrivs ibland som det fjärde fysiska tillståndet efter fast materia, flytande materia (vätskor) och gas. Om gas upphettas så mycket att dess atomer när de kolliderar börjar slå loss elektroner från varandra, uppkommer ett plasma. För den teoretiska beskrivningen av plasmer gäller att det i regel inte finns några raka samband mellan påverkan och effekt, till exempel mellan temperatur och atomernas rörelser. Man säger att det råder ickelinjära förhållanden, som ger plasmat många spännande och ”ovanliga” egenskaper. Brodins forskning har under de senaste åren inriktats mot plasmer med hög täthet, vilket inkluderar tillämpningar mot tröghetsfusion. Tröghetsfusion syftar till energiproduktion genom sammanslagning av deuterium och tritium.
Klassen för geovetenskaper
Gunnar Malmberg är uppväxt i Lund och är sedan 2002 professor i kulturgeografi vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia vid Umeå universitet, men är även knuten till Centrum för befolkningsstudier i Umeå. Han forskar främst i befolkningsgeografi med särskilt intresse för migration samt för den åldrande befolkningen och dess livsvillkor. Ett tema har varit betydelsen av sociala nätverk och platsanknytning för flyttningsbeslut. Ett av Gunnar Malmbergs senare forskningsprojekt berör familjenätverkens geografi; hur kontakter och närhet mellan generationer förändras och påverkar demografiskt beteende. Forskningen visar att trots ökad rörlighet och familjens minskade roll för omsorg så spelar närheten till släktingar en stor roll. Forskningen har bl.a. utgått från registerbaserade databaser och Gunnar Malmberg har också medverkat i uppbyggnaden av nationella och internationella forskningsdatabaser. Tidigare har Gunnar Malmberg studerat storstadstillväxt och befolkningsomflyttningar i Latinamerika och har byggt upp ett omfattande internationellt nätverk, bl.a. i flera utvecklingsländer.
Klassen för samhällsvetenskaper
Magnus Johannesson är bland de världsledande när det gäller att mäta ärftligheten av ekonomiska beteenden. Genom innovativa, tvärdisciplinära experiment har Johannesson påtagligt ökat våra insikter och samtidigt hjälpt till att bygga bryggor mellan nationalekonomi, psykologi, sociologi, och medicin. I en nyligen genomförd studie i samarbete med neurovetare kombinerade Johannesson medicinering med magnetröntgenundersökning för att undersöka varför människor vägrar gå med på orättvisa förslag trots att vägran är kostsam. Tvärt emot gällande uppfattningar fann forskarlaget att vägran beror i långt högre grad på emotion än på kognition. Magnus Johannesson tillhör idag världseliten inom beteendeekonomi, experimentell ekonomi och hälsoekonomi.
En minsta gemensamma nämnare i Bo Rothsteins forskning är grundantagandet att politiska institutioner spelar avgörande roll för människors välfärd och välbefinnande och därigenom kan förändra världen. Rothstein är en av initiativtagarna till det internationellt uppmärksammade The Quality of Government Institute, där forskning bedrivs på hur välfungerande politiska institutioner uppstår och utvecklas, ett fält som utöver sin akademiska betydelse är av stort intresse för policy-frågor. Ett utmärkande drag för Rothstein är hans ambition att inte släppa greppet om aktuella samhällsfrågor och att förena statsvetenskapliga, normativa frågor med empirisk forskning.
Kerstin Sahlin är professor i företagsekonomi, särskilt offentlig organisation, vid Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Hon disputerade 1986 vid Umeå universitet på avhandlingen Beslutprocessens komplexitet som behandlade de komplexa processer som styr stora projekt, ett område som hon sedan gjort flera studier om. Andra forskningsområden där Sahlin bidragit är organisationers och professioners förändringar där hon särskilt studerat sjukvård, skola och universitet samt transnationell idéspridning och reglering. Hon har skrivit ett flertal böcker och artiklar, bland annat om reformer och ledning i offentlig sektor, projektledning och utvecklingen av globala standarder och regelsystem. Sahlin har tidigare varit verksam vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm samt varit föreståndare för Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (SCORE).