För att stärka den svenska konkurrenskraften krävs en tydligare rollfördelning inom det allt mer homogena högskolelandskapet. Det skriver ledamöter i Kungl. Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté i en debattartikel i Upsala Nya Tidning som publiceras idag.
De budgetförslag som regeringen med stödpartier nyligen lagt fram innehåller mer pengar till forskning och ökat antal utbildningsplatser. Det är välkommet, men Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté påpekar att det är minst lika viktigt hur medlen används.
De senaste 30 åren har antalet lärosäten ökat stort i Sverige och många av dem har stöpts i samma form. ”Högskolelandskapet har blivit en monokultur där regional specialisering motverkas, med minskande kvalitet för både undervisning och forskning som konsekvens”, skriver kommittén på UNT Debatt. Ledamöterna efterlyser nu en ökad profilering hos lärosätena och en tydligare rollfördelning mellan högskolorna.
Kommittén vill bland annat se ett stärkt samarbete mellan olika högskolor och universitet och ett större fokus på undervisningens kvalitet. De menar dessutom att professionen måste få ett större inflytande på bland annat sjuksköterske- och lärarutbildningarna. Slutligen lyfter de vikten av att nya medel till utbildningen används på rätt sätt. ”Vi vill se en utbildningsminister som säger ’mer pengar per student’!”.
Vetenskapsakademiens forskningspolitiska kommitté består av Hans Ellegren (ordförande), Helena Edlund, Johan Elf, Per Persson, Peter Hedström, Sebastian Westenhoff, Ulf Danielsson, Ylva Engström och Åsa Wikforss. Artikeln har också undertecknats av Kerstin Sahlin, ordförande för Vetenskapsakademiens kommitté för utbildning och ständige sekreteraren Göran K. Hansson.
Läs artikeln i sin helhet (pdf)