Genom att hälso- och sjukvården själva bedriver forskning omsätts ny kunskap i den egna verksamheten och ger snabbare tillgång till ny behandling för patienterna. I en debattartikel i Altinget lyfter Vetenskapsakademiens hälsokommitté tillsammans med representanter för bland annat Svenska läkaresällskapet och Vetenskapsrådet, vikten av klinisk forskning.
På senare år har detaljstyrningen inom vården växt och den administrativa återrapporteringen tagit alltmer av personalens tid. Förlorare i denna utveckling är den forskning som tidigare fann sina frågeställningar i vardagssjukvården och i patienternas behov.
När administrationen stjäl tid från utveckling och forskning riskerar resultatet även att bli bristande tillfredsställelse i arbetet. I värsta fall kan det leda till att personal lämnar vården.
I dag sker också en snabb utveckling av helt nya former av behandlingar. För att patienterna ska få tillgång till dessa nya och effektiva precisionsmedicinska behandlingar krävs ett mycket närmare samarbete mellan sjukvård, universitet och näringsliv än det vi har idag.
”För att omställningen till en god och nära vård ska bli framgångsrik krävs att medarbetarnas erfarenheter tas tillvara och att nya arbetssätt utvärderas på ett vetenskapligt sätt. Vi är övertygade om att ett genomförande av dessa förändringar har förutsättningar att på ett avgörande sätt utveckla vårdens kvalitet, ge en bättre arbetsmiljö och öka den kliniska forskningens internationella konkurrenskraft”, skriver bland andra Jan Nilsson, ordförande i Vetenskapsakademiens hälsokommitté i debattartikeln.
Läs artikeln i sin helhet på Debatt Altinget: Utan god forskning kan inte sjukvården utvecklas