Åtta toppforskare får Vetenskapsakademiens femåriga forskartjänster

Med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse kan akademien erbjuda åtta av de främsta yngre forskarna i Sverige forskartjänster inom naturvetenskap under fem år. Tjänsterna ger dem möjlighet att ägna en större del av sin tid åt forskning. I år är sista gången som dessa tjänster tillsätts sedan starten år 2000.

Forskarna ska vara verksamma vid svenska universitet och högskolor men får forska utomlands under del av tiden. Akademien har också tjänster finansierade av Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, Tobias Stiftelsen samt Stiftelsen Acta Oncologica, och i dag har sammanlagt 70 framstående forskare anställning genom dessa tjänster. Konkurrensen är mycket hård och de åtta som har valts ut bland årets 341 sökande till de Wallenberg-finansierade tjänsterna är:

Matematik

Petter Brändén, 33 år, Stockholms universitet, forskar inom området algebraisk kombinatorik och har på kort tid uppnått ett antal spektakulära resultat. Dessa inkluderar ett motexempel mot en berömd förmodan av J. Neggers och R.P. Stanley, en karaktärisering av vilka lineära operatorer som bevarar vissa klasser av polynom med inskränkningar på mängden av nollställen, och en teori om ’negativt beroende’ inom sannolikhetsteori. Brändéns resultat har förutom sin betydelse inom kombinatoriken viktiga beröringspunkter med statistisk mekanik, där nollställen till polynomliknande funktioner som uppträder som partitionsfunktioner ger singulariteter relaterade till fasövergångar.

Astronomi

Oleg Kochukhov, 33 år, Uppsala universitet, studerar magnetfält och deras inverkan på stjärnors fysik och planetsystems uppkomst. Han arbetar med teori, modeller och observationer och bygger successivt upp allt bättre modeller och insikt avseende magnetfälts byggnad och inverkan. Utifrån solens magnetfält undersöker han andra stjärnor med olika massor och åldrar. Gasinfall på nybildade stjärnor studeras, och för äldre stjärnor solfläckar, utbrott och rörelser i de yttre lagren. Magnetfältens uppträdande undersöks med polarisationsspektra. För detta ändamål utvecklar Kochukhov speciella instrument och observationsmetoder. Han arbetar främst med mycket kraftfulla teleskop och är starkt engagerad i utveckling och konstruktion av spektrografi för the European Extremely Large Telescope, avsett att bli världens största och mest sofistikerade teleskop för synligt ljus.

Fysik

Tünde Fülöp, 38 år, Chalmers tekniska högskola, arbetar inom teoretisk plasmafysik med huvudsakligt fokus på fusionsforskning. Hon studerar turbulens hos plasmat, neutrala atomers inverkan samt snabba partiklars inverkan på plasmat. Dessa frågor år väsentliga att förstå för att kunna få kontrollerad fusion i ett plasma, och därigenom kunna få tillgång till en närmast obegränsad tillgång till energi.

 

 

 

 

Ulf Gran, 36 år, Chalmers tekniska högskola, arbetar inom modern strängteori. Han studerar främst vilka partikelfysikteorier som strängteorin rymmer och om man bland dessa kan finna Standardmodellen för partikelfysik. Detta görs genom att utforska den grundläggande symmetrin, supersymmetrin, och vilka begränsningar som denna medför. Han studerar även dualitet mellan strängteorier och fältteorier och arbetar här med egenskaper som är svåra att beräkna i den kondenserade materian, men genom att avbilda problemet på ett enklare problem i strängteorin blir den lättare att beräkna.

 

Kemi

Johan Elf, 34 år, Uppsala universitet, disputerade här på Institutionen för cell och molekylärbiologi på Biomedicinskt centrum i ämnet molekylär bioteknik. Hans avhandling handlar om metabola flöden och kontrollsystem i enskilda celler matematiskt beskrivna i termer av stokastiska processer. Under sin post-doktorala period vid Harvard utvecklade han tillsammans med Sunney Xie experimentella och teoretiska metoder för att studera dynamiken i kemiska reaktioner i enskilda celler. Detta arbete möjliggör experimentell biokemi utförd i enskilda levande celler. Väl tillbaka till Sverige etablerade han en systembiologisk grupp vid sin nuvarande institution för att experimentellt undersöka kinetiken i enskilda celler med mikroskopi och nyutvecklade teoretiska modeller. Målet är att förstå hur geners uttryck regleras på cellnivå. Systemet är både experimentellt och teoretiskt utmanande eftersom det i varje cell bara finns ett fåtal kopior av det protein, en s.k. transkriptionsfaktor, som sköter regleringen samtidigt som det finns ett eller ett fåtal mycket specifika ställen på kromosomen dit transkriptionsfaktorn måste binda för att utöva regleringen. Johan Elfs experimentella pionjärinsatser har förstärks teoretiskt med hjälp av både analytiska metoder och numerisk simulering. Hans forskning har vunnit stöd i form av ett mycket meriterande anslag från European Research Council.

Geovetenskaper

Jorijntje Henderiks, 35 år, Stockholms universitet, får tjänsten för att fortsätta sina studier av en grupp encelliga marina alger, kokkolitoforiderna, och deras beroende av variationen i koldioxidhalt och näringstillgång i haven genom tiderna. Genom en kombination av laboratorieförsök på algerna och studier av dels deras variation, och dels förändringar i kolisotopfördelningen i deras kalkplåtar genom tiotals årmiljoner har hon åstadkommit en kalibrering i tolkningen av kolisotopmätningar. Utöver denna forskning har hon utvecklat en genialt enkel och tillförlitlig metod att uppskatta pH-värdena genom mätning av fossila algkalkplåtar.

 

Biologi

Per Uhlén, 39 år, Karolinska Institutet, har efter en grundutbildning i teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan, disputerat på en avhandling som beskriver kalciumdynamik i både nerv och njurceller i ett samarbete med Karolinska institutet (KI). Efter en postdoktorsperiod vid Yale och Woods Hole i USA återvände han till KI och blev gruppledare vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och har samlat en stor forskargrupp runt sig av medarbetare med kompletterande bakgrundsutbildning och kompetens. Han har fortsatt att arbeta med kalciumoscillationer i olika celltyper uppmätta med hög rumslig och tidsmässig upplösning. Fokus ligger här på de molekylära och cellulära mekanismer som skapar dessa svängningar, liksom deras roll vid olika typer av celldelning. Dessa mekanismer är av fundamental betydelse både under fysiologisk celldelning liksom vid till exempel cancer.

 

Medicin

Henrik Zetterberg, 35 år, Göteborgs universitet, är en ung, framstående Alzheimerforskare som har en bakgrund i molekylärbiologiska studier, och disputerade på Epstein-Barrvirus. Han bytte dock fält och har de senaste fem åren ägnat sig åt forskning kring Alzheimers sjukdom. Mycket av denna forskning har inriktats mot förbättrad diagnostik genom att utveckla biomarkörer för mätning av vissa proteiner i ryggvätska. Ett speciellt intresse är synapsskador orsakade av olika former av lösligt amyloid-b (Ab) och deras roll vid Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg gjorde sitt postdoktorat hos Dennis Selkoe vid Harvard. Han har publicerat mer än 100 vetenskapliga artiklar, bl.a. i The Lancet, Lancet Neurology och Journal of Neuroscience.