Anna Wedell, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och professor vid Karolinska Institutet, har blivit utsedd att sitta med i en ny internationell kommission som ska ta fram riktlinjer för eventuell framtida klinisk användning av ärftlig genomeditering.
Det handlar om ett gemensamt internationellt initiativ från vetenskaps- och medicinska akademier runt om i världen. Akademierna i USA och Storbritannien kommer att fungera som sekretariat för kommissionen som går under namnet International Commission on the Clinical Use of Human Germline Genome Editing.
De konstaterar att det finns ett akut behov av att ta fram ett ramverk där vetenskapliga, medicinska, och etiska aspekter beaktas innan det överhuvudtaget är möjligt att börja använda sig av den nya gentekniken för behandling. Frågan har redan varit uppe till diskussion ett antal gånger men aktualiserades sedan en forskare i Kina hävdat att tvillingar hade fötts efter ärftlig genomeditering. Forskaren fördömdes internationellt av det vetenskapliga samfundet.
– Vi är inte redo för att börja använda detta kliniskt och samhället har inte heller hunnit ta ställning ännu. Det vi i kommissionen ska göra är att ta fram ett ramverk som är internationellt accepterat och som kan börja användas den dagen samhället och vi är redo för det här, säger Anna Wedell, ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien och professor vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska Institutet.
Uppdraget innebär att nå en internationell samsyn om vilka principer som ska gälla när behandling kan bli aktuell i framtiden. Innan det kan ske måste behandlingen vara fullt ut accepterad av samhället och vetenskapliga och kliniska kriterier behöver definieras, exempelvis för hur långtidsuppföljningar ska ske.
Kommissionen består av ett 20-tal högt meriterade forskare från olika delar av världen, där Anna Wedell är den enda från Norden. Det kommer att hållas tre möten och en internationell workshop. Resultatet ska bli en sammanfattande rapport med kommissionens slutsatser och rekommendationer.
– Det är självfallet en ära att få det här uppdraget men framför allt tycker jag det är viktigt att vi deltar i arbetet och försöker hjälpa till att uppnå en samsyn, kommenterar Anna Wedell.
FAKTA
Genomeditering (eller genomredigering som det ibland kallas) innebär en medveten förändring av en utvald DNA-sekvens i arvsmassan. Utvecklingen inom området har gått snabbt och det går nu att åstadkomma skräddarsydda förändringar av genmaterialet i såväl mikroorganismer som växter, djur och människor. Metodiken har blivit ett viktigt verktyg inom forskningen för att förstå biologiska processer och sjukdomsmekanismer. För några år sedan uttalade EASAC, de europeiska vetenskapsakademiernas gemensamma organ, att editering av mänskliga könsceller för terapi inte bör tillåtas i nuläget. En eventuell framtida förändring skulle kräva bred förankring i samhället. I Sverige är förbud om editering av könsceller reglerat i lag.