Miklós Tegze, Gábor Bortel och Gyula Faigel har utvecklat ett nytt sätt att med hjälp av så kallad Kossel-kristallografi ta reda på hur atomer är ordnade i ett material. Genom att använda sig av en puls från en frielektronlaser kunde de göra en extremt snabb bestämning av en tredimensionell struktur. För den bedriften tilldelar Kungl. Vetenskapsakademien dem nu Gregori Aminoffs pris i kristallografi.
Genom att ta reda på hur atomerna ligger placerade i förhållande till varandra kan forskare fastställa hur ett material är uppbyggt. Tidigare har det krävt flera olika mätningar från olika vinklar. Men när så kallade frielektronlasrar utvecklades skapades nya möjligheter att ta reda på hur materian är uppbyggd.
Intensiva och korta pulser
En frielektronlaser kan ge mycket korta och väldigt intensiva pulser av elektromagnetisk strålning. Med hjälp av en enda sådan puls, som bara varade omkring 25 femtosekunder – 25 miljondelar av en miljarddels sekund – kunde årets pristagare bestämma en kristalls tredimensionella struktur.
Det här är ett nytt tillvägagångssätt för att undersöka materia. Med dess hjälp kan man även studera mycket snabba strukturella förändringar i material. Forskarna kan till exempel få en bättre bild av vad som händer när ett ämne övergår från ett tillstånd till ett annat.
för deras utveckling av ”Kossel-kristallografi”, som möjliggör extremt
snabb 3D-strukturbestämning med hjälp av frielektronlasrar.
FAKTA Pristagare
Miklós Tegze doktorerade 1981 vid Központi Fizikai Kutatóintézet (KFKI) i Ungern och blev doktor av ungerska vetenskapsakademien 2001. Han har arbetat vid KFKI sedan 1982 men även i perioder varit gästforskare vid Rijksuniversiteit Groningen, TU Wien (tekniska universitetet) och CEA i Grenoble. Han gick i pension i slutet av 2022 och är sedan dess professor emeritus.
Gábor Bortel genomförde sin forskarutbildning (motsvarighet till fil. dr) vid ungerska vetenskapsakademien i Budapest 1998. Åren 1997–1998 var han gästforskare vid Advanced Photon Source of Argonne National Laboratory i USA och därefter arbetade han som forskare vid Szilárdtestfizikai és Optikai Kutatóintézet vid ungerska vetenskapsakademien. Sedan 2003 är han senior forskare vid institutet som nu är en del av HUN-REN Wigner Fizikai Kutatóközpont i Ungern.
Gyula Faigel doktorerade vid ungerska vetenskapsakademien 1988. Han blev doktor av Akademien 1998 samt professor och ledare av röngtenlaboratoriet vid Szilárdtestfizika és Optikai Kutató Intézet året efter. År 2001 valdes han in som ledamot av den ungerska vetenskapsakademien. Han gick i pension 2024.
FAKTA/Gregori Aminoffs pris
Kungl. Vetenskapsakademien delar varje år ut Gregori Aminoffs pris i kristallografi. Priset ska belöna ett dokumenterat, individuellt bidrag inom det kristallografiska området och delas ut till svenska och utländska forskare sedan 1979. Prissumman är i år 180 000 kronor att delas lika mellan pristagarna. Kristallografi handlar om att studera atomstrukturer i fasta material och används inom kemi, biologi, medicin, geologi och materialvetenskap.
Kontakt
Expert:
Björgvin Hjörvarsson, professor i fysik vid Uppsala universitet och ledamot av priskommittén
bjorgvin.hjorvarsson@physics.uu.se
Presskontakt:
Eva Nevelius, pressansvarig vid Vetenskapsakademien
eva.nevelius@kva.se
070-878 67 63
