Många populärvetenskapliga böcker har blivit storsäljare, men ibland är den vetenskapliga förankringen ganska svag. I värsta fall kan informationen vara vilseledande och eventuella råd gå mot forskning och beprövad erfarenhet. Hur ska läsaren kunna bedöma kvaliteten på de fakta som presenteras?
Populärvetenskaplig litteratur är ofta ett bra sätt att inspirera och sprida evidensbaserad kunskap till en bred publik. Det finns många exempel på populärvetenskapliga böcker som blivit storsäljare, men det är inte alltid som den vetenskapliga förankringen är särskilt stark. Vem har ansvar för att värdera den forskning som hänvisas till, och att generaliseringar inte dras för långt? Skulle vi behöva en oberoende granskning och märkning av faktagranskade böcker?
Medverkande
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Kungl. Vetenskapsakademien
Hanna Eneroth, risk- och nyttovärderare, Livsmedelsverket
Maria Ahlsén, författare, föreläsare, fortasana, Karolinska Institutet
Dan Larhammar, (moderator), professor i molekylär cellbiologi, preses (ordf.), Kungl. Vetenskapsakademien
Maria Gunther, vetenskapsredaktör, författare, Dagens Nyheter.
Vetenskapsakademien fotograferar och filmar under ett flertal av sina evenemang. Foto- och videomaterial kommer att behandlas av Akademien och lämnas till tredje part för bearbetning. Materialet kan också komma att användas i kommande kommunikation för att informera om Akademiens verksamhet i någon av Akademiens digitala och/eller tryckta kanaler. Om du inte samtycker till detta eller har frågor angående vår behandling av personuppgifter kan du kontakta oss per telefon 08-673 95 00, eller e-post kva@kva.se
Läs mer om hur Akademien behandlar dina personuppgifter
Se Vetenskapsakademiens Almedalsseminarier 2018:
Akademien i Almedalen: Våra kustvatten förändras – hur vet vi det, och vad gör vi?