Tre nya ledamöter invalda

Vid Vetenskapsakademiens allmänna sammankomst 13 april i år valdes tre nya ledamöter in. Kristina Edström, Uppsala universitet, och Erik G. Larsson, Linköpings universitet, är nya ledamöter i klassen för tekniska vetenskaper och Sten Linnarsson, Karolinska Institutet, är ny ledamot i klassen för medicinska vetenskaper.

Klassen för tekniska vetenskaper

Svenska ledamöter

Kristina Edström. Foto: Mikael Wallerstedt

Kristina Edström är professor i oorganisk kemi och leder Ångström Advanced Battery Center vid Uppsala universitet. Hon forskar om batterimaterial och alla aspekter av litiumjonbatterier med tillämpning bland annat för elfordon. Mest känd är hon kanske för forskningen kring anodmaterialet för litiumjonbatterier. Men hennes forskning omfattar även 3D-mikrobatterier och batteriteknik med hjälp av andra material som natriumjon, organiska batterier, litiumsvavel, litium- och natriumsyrebatterier samt batterier med fast elektrolyt. Hon utvecklar även mätteknik för material och batterier baserade på optiska metoder och neutronspridning.

Kristina Edström är mycket engagerad i undervisningsfrågor och handledning av doktorander och har genom åren haft ett antal ledande befattningar vid Uppsala universitet. Hon har dessutom ett stort internationellt engagemang och är bland annat koordinator för det storskaliga europeiska forskningsinitiativet BATTERY 2030+. Hon är också aktiv i uppbyggnaden av det svenska kompetenscentret Batteries Sweden (Base) där svenska lärosäten och forskningsinstitutet Rise ingår liksom representanter för fordonsindustrin och batteritillverkare som Northvolt. Hon har publicerat hundratals artiklar inom området, är en flitig föreläsare, och innehar dessutom två patent.

Kristina Edström, Uppsala universitet

Erik G. Larsson. Foto: Thor Balkhed

Erik G. Larsson är professor och chef för avdelningen för kommunikationssystem vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet. Forskningen är inriktad på trådlös kommunikation och signalbehandling. Hans arbeten har bland annat rönt stort internationellt intresse när det gäller massiva MIMO-system, det vill säga trådlösa system med multipla antenner. Massiva MIMO-system är den nyckelteknologi som används för 5G, nästa generations trådlösa kommunikationsteknik där kraven på både energi- och bredbandseffektivitet är mycket stora. För att åstadkomma detta krävs en kombination av kunskaper inom informationsteori, signalbehandling och hårdvarukunskap.

Nyligen fick Erik G. Larssons forskargrupp vid Linköpings universitet anslag från EU:s största forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 för ett projekt med att utveckla smart teknik för trådlös kommunikation. Målsättningen är att ta fram en ny radioinfrastrukturteknik där antenner med tillhörande elektronik integreras i till exempel i byggnader och möbler. Tekniken är i första hand tänkt att användas för interaktiva upplevelser som kräver avbrottsfri kommunikation till många uppkopplade enheter samtidigt.

Erik G. Larsson, Linköpings universitet

Klassen för medicinska vetenskaper

Svensk ledamot

Sten Linnarsson. Foto: Ulf Sirborn

Sten Linnarsson är professor i molekylär systembiologi vid Karolinska Institutet. Hans forskargrupp arbetar med att försöka förstå hur hjärnan blir till, från det befruktade ägget till de olika celltyperna i den vuxna hjärnan. Målet är att skapa ett slags atlas, eller ett utvecklingsträd, över hjärnans utveckling. På så sätt vill de beskriva hur specialiserade nervceller uppstår och vilka gener som aktiveras i cellerna. Genom att studera hur hjärnans utveckling ser ut i normala fall går det även att förutsäga effekterna av eventuella avvikelser. När dessa uppkommer kan det till exempel resultera i autism eller schizofreni.

Sten Linnarsson är en av pionjärerna när det gäller användningen av tekniken för enkelcellssekvensering. Med hjälp av enkelcellssekvensering är det möjligt att studera enskilda celler och hur aktiviteten i de olika generna i cellen slås av och på. Hans forskargrupp har också utvecklat en metod för att räkna RNA-molekylerna i en cell. På så sätt blir enkelcellsanalyserna ännu mer exakta. Metoden har utvecklats mycket snabbt och numera är det möjligt att analysera upp mot en miljon celler i ett enda experiment.

Sten Linnarsson, Karolinska Institutet