Vid den ordinarie sammankomsten den 11 december 2013 valdes Anders Irbäck, Lunds universitet, Anders Karlhede, Stockholms universitet och Yoshinori Tokura,University of Tokyo, in i akademiens klass för fysik.
Svenska ledamöter
Klassen för fysik
Anders Irbäck är professor vid institutionen för astronomi och teoretisk fysik vid Lunds universitet. Irbäck inledde sin forskarkarriär inom teoretisk elementarpartikelfysik men har sedan 90-talets mitt bedrivit forskning i gränsområdet mellan fysik, kemi och biologi, med fysikaliska modeller som utgångspunkt. Mer specifikt arbetar Irbäck inom fältet för teoretisk biofysik med proteiner som huvudområde. Efter att ha studerat QCD, det vill säga kvantkromodynamik, teorin om stark växelverkan under sina tidiga år som forskare insåg Irbäck att algoritmer från bland annat gitter-QCD med fördel kunde tillämpas på proteinveckningsproblem. Irbäcks forskning har bland annat resulterat i en atomär modell med en ny och beräkningsmässigt effektiv potential, vilken uppvisat en god beskrivning av både struktur och termodynamisk stabilitet för flera små proteiner. Denna modell har i samverkan med andra använts för att studera felveckning och aggregation av proteiner kopplade till Alzheimers, Parkinson och ALS. Irbäcks modell har även kunnat ge en strukturell förklaring till flera proteiners mekaniska egenskaper.
Anders Irbäck, Lunds universitet
Anders Karlhede är professor vid institutionen för fysik vid Stockholms universitet. Karlhedes vetenskapliga bakgrund och arbeten sträcker sig över tre skilda områden nämligen allmän relativitetsteori, supersymmetriska sigmamodeller och kvanthallvätskor. Som doktorand utvecklade Karlhede en praktisk algoritm för att lösa det så kallade ekvivalensproblemet som innebär att man kan avgöra om två olika avståndsfunktioner lokalt beskriver samma geometri, något som han än idag citeras för. I början av 80-talet började Anders studera olika supersymmetriska sigmamodeller där han bland annat bidrog till vår förståelse för hur supersymmetrier kan brytas. Enligt teorin om supersymmetrier har varje partikel en ”kusin”, och om energin är tillräckligt hög kan partiklarna omvandlas till sin respektive släkting. Teorin är lika relevant idag som på 80-talet. Sedan 80-talets slut har fältteoretiska problem inom den kondenserande materiens fysik varit Karlhedes främsta forskningsområde. I samarbete med kolleger förutsade han en ny partikel i kvanthallvätskor, en skyrmion, som senare upptäcktes. De senaste 10 åren har han tillsammans med studenter och medarbetare utvecklat metoder för att finna exakta lösningar av kvanthallproblemet som starkt bidragit till att ge oss en förståelse för både abelska och icke-abelska kvanttillstånd. År 2000 belönades Anders med naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris.
Anders Karlhede, Stockholms universitet
Utländska ledamöter
Klassen för fysik
Yoshinori Tokura, professor i tillämpad fysik vid University of Tokyo studerar starkt korrelerade elektronsystem. Elektroner bestämmer materials egenskaper. Inte bara elektronens laddning utan också dess spinn och banor korrelerar, vilket resulterar i fasövergångar och nya elektronikapplikationer. Exempel är högtemperatursupraledare, spinntronikmaterial och isolatorer av Mott-typ. Tokura har varit pionjär i studiet av dessa material, som i stor utsträckning utgörs av metalloxider. Bland hans insatser kan nämnas metall-isolator-övergångar i oxider, en ny typ av högtemperatursupraledare, en beskrivning av kolossal magnetoresistans i manganiter, Mott-övergångar i perovskiter, tvådimensionella skyrmioner, upptäckt av multiferroiska material och en ny typ av resistivt datorminne . Tokura citeras ca 5 000 gånger per år och han har fått ett stort antal priser, inkluderande den japanska akademiens Imperial Prize. Han leder nu ett nytt centrum vid Japans ledande forskningsinstitut, RIKEN, där forskarna kontrollerar nya funktioner på nanonivå i framtida material.