Vid den ordinarie sammankomsten den 8 juni valdes Susanne Åkesson och Christer Löfstedt, båda professorer i ekologi vid Lunds universitet, in som ledamöter i akademiens klass för biologiska vetenskaper.
Klassen för biologiska vetenskaper
Svenska ledamöter
Susanne Åkesson är professor i zoologisk ekologi vid Biologiska institutionen och koordinator vid Centre for animal movement research (CAnMove), Lunds universitet. Hennes forskning behandlar olika frågeställningar om djurs navigering och orientering. Inom detta område använder hon olika tekniker, både i laboratorium och i fält, samt fokuserar på olika organismer och varierande geografiska områden. Till exempel studerar hon kompassorientering hos sångfåglar, hur deras genetiska flyttprogram fungerar, och hur fåglar anpassat sig till att följa olika flygvägar. Ett speciellt intresse har hon för navigation i extrema miljöer såsom till havs, i öknar och i polära områden. Hon driver sedan några år tillbaka ett projekt där olika populationer tornseglare över ett större geografiskt område studeras med avseende på flyttningsstrategier, flyttrutter och anpassning till ett liv i luften med hjälp av ny avancerad följningsteknologi. Åkesson studerar även andra djur, till exempel havssköldpaddor och insekter, och har tittat på hur tabanider kan ha medverkat till evolution av zebrans randiga pälsmönster, samt hur vikingar utnyttjat solstenar och andra metoder för att navigera till havs. Hon ägnar också en hel del tid till populärvetenskap och har tagit emot Augustpriset som textförfattare till boken Att överleva dagen: om fåglars sinnen och anpassningsförmåga som då utsågs till bästa facklitterära bok.
Christer Löfstedt är professor i ekologi vid Biologiska institutionen, Lunds universitet. Hans forskning rör kemisk kommunikation och sträcker sig från molekylära och genetiska studier i laboratoriet till fältstudier av doftstyrda beteenden. Han använder fjärilar som modell för att förstå evolutionen av feromoner, kemiska signaler som används för kommunikation mellan individer av samma art. Löfstedt har visat hur fjärilar som lever i olika miljöer kan ha överlappande kommunikationskanaler medan arter som förekommer tillsammans har utvecklat artspecifika feromoner. Hans forskning har på senare tid rört sig i alltmer molekylär riktning för att försöka förstå mekanismerna bakom fjärilshonors biosyntes av specifika sexualferomoner och doftreceptorers specificitet. Löfstedt har också utvecklat miljövänliga metoder för bekämpning av skadedjur med hjälp av feromoner inom skogsbruk och jordbruk. I pågående projekt används genmodifierad jäst och växter som ”fabriker” för biologisk produktion av feromoner.