Två forskare som har lagt grunden till vad som kan bli nya behandlingar mot Parkinsons sjukdom har valts in i Vetenskapsakademiens klass för medicinska vetenskaper. Det handlar om Malin Parmar vid Lunds universitet och Per Svenningsson vid Karolinska Institutet.
Malin Parmar är professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Hennes forskningsgrupp i Lund har bland annat gjort flera banbrytande studier om stamceller som lett till utveckling av nya behandlingar för patienter med Parkinsons sjukdom. Vid Parkinsons sjukdom dör celler som producerar dopamin vilket i sin tur leder till att hjärnan får svårare att kontrollera kroppens rörelser. Malin Parmars forskning baserar sig på kunskap om hur dopaminceller bildas normalt och hur man kan efterlikna detta i stamceller för att på så sätt skapa nya celler som ersättning för de celler som gått förlorade. Hon försöker även hitta mekanismer för hur den mänskliga hjärnan kan läka sig själv med inspiration från djurvärlden i form av möss och salamandrar.
Malin Parmar är en världsledande forskare inom sitt fält och har fått flera stora nationella och internationella forskningsanslag. Bland annat utsågs hon förra året till mottagare av en så kallad Rådsprofessur av Vetenskapsrådet vilket innebär finansiellt stöd med 50 miljoner kronor under en tioårsperiod.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap, Lunds universitet
Per Svenningsson är professor och överläkare i neurologi vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset med stora kunskaper i neurofarmakologi och psykiatri. Hans specialitet är neurofarmakologi vid bland annat Parkinsons sjukdom. Det har visat sig att patienterna innan de utvecklar de rörelsestörningar som förknippas med Parkinson ofta drabbas av icke-motoriska symtom som depression och sömnstörningar. Svenningssons forskningsgrupp har utvecklat cell- och djurmodeller för att efterlikna sjukdomsförloppet vid Parkinsons sjukdom. Bland annat studerar han hur sjukdomen sprider sig i hjärnan och hur det hänger ihop med de tidiga symtomen. Genom att kombinera innovativa experimentella och kliniska studier har han lyckats klarlägga de molekylära mekanismer som ligger bakom depression och Parkinsons sjukdom. Målsättningen på sikt är att hitta en medicin som bromsar sjukdomsförloppet. Det skulle kunna ske genom att bryta ner de proteinklumpar (Lewy kroppar) som bildas i hjärnan vid Parkinsons sjukdom.
Parallellt med forskningen har Per Svenningsson också genomfört en läkarkarriär där han följt patienter med Parkinsons sjukdom och liknande tillstånd. År 2020 tilldelades han Arvid Carlssonpriset.
Per Svenningsson, professor i neurologi, Karolinska Institutet