Vetenskapsakademien valde den 14 januari in nya ledamöter i klasserna för matematik, fysik, kemi och samhällsvetenskaper. De nya ledamöterna är framstående forskare inom områden som algebraisk geometri, kvant- och partikelfysik, biomolekylära system, bio-oorganisk kemi samt forskning om samhällens styrning, migration och globala processer.
Klassen för matematik
Svensk ledamot
Dan Petersen är professor i matematik vid Stockholms universitet. Han började forska på algebraisk geometri, ett klassiskt ämne inom matematiken, där man studerar geometri genom ekvationslösning, eller ekvationslösning genom geometri.
För Dan Petersen har ett särskilt fokus varit så kallade modulirum (en slags matematisk karta eller rum som organiserar olika geometriska objekt) av Riemannytor. En Riemannyta är en tvådimensionell yta med särskilda geometriska egenskaper. Begreppet Riemannyta introducerades på 1800-talet och spelar idag en viktig roll inom många vetenskapsfält, till exempel matematikens talteori och fysikens strängteori. Modulirummet beskriver hur Riemannytor kan deformeras.
I början av 2025 tilldelades Dan Petersen Edlundska priset av Vetenskapsakademien för ”enastående bidrag inom algebra, geometri och topologi med tillämpningar inom talteori.”
Dan Petersen, Stockholms universitet
Klassen för fysik
Svenska ledamöter
Annica Black-Schaffer är professor i fysik vid Uppsala universitet och leder forskningsprogrammet Quantum Matter Theory vid Institutionen för fysik och astronomi. Hon är teoretisk fysiker inom kondenserade materiens fysik. Hennes forskning fokuserar på hur elektroner samverkar i material och hur deras kollektiva beteende kan ge upphov till kvantmekaniska fenomen som supraledning och topologiska tillstånd. Supraledning är ett tillstånd där elektrisk ström kan transporteras utan energiförluster i form av värme.
I sin forskning studerar Annica Black-Schaffer särskilt okonventionella och topologiska former av supraledning, där egenskaperna skiljer sig från traditionell supraledning. Hon är också intresserad mer generellt av hur kvantmekanisk topologi och geometri påverkar egenskaperna hos material. En del av arbetet handlar om så kallade öppna system, där material inte är isolerade från sin omgivning och där icke-hermitska teoretiska modeller används för att beskriva nya kvantfenomen. Denna grundläggande forskning kan på längre sikt bidra till utvecklingen av nya material och teknologier, exempelvis inom energieffektiv elöverföring och kvantteknik.
Annica Black-Schaffer, Uppsala universitet
Sara Strandberg är professor i partikelfysik vid Stockholms universitet och bedriver sin forskning inom ATLAS-experimentet vid CERN:s Large Hadron Collider. I sin forskning studerar hon elementarpartiklar för att förstå materiens allra minsta beståndsdelar och de krafter som verkar mellan dem. Fokus ligger på att söka efter utvidgningar av standardmodellen för att kunna beskriva sådant som i dag inte ryms inom teorin, som vad universums mörka materia består av, hur den enorma obalansen mellan materia och antimateria i universum har uppkommit och hur Higgsbosonens onaturligt låga massa kan förklaras.
Ett centralt fokus i Sara Strandbergs forskning är studier av toppkvarken och Higgsbosonen, de tyngsta elementarpartiklar som hittills observerats. Inom ramen för forskningsprojektet SHIFT (Solving the Higgs Fine-Tuning Problem with Top Partners), finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, har hon sökt efter möjliga partnerpartiklar till toppkvarken som kan stabilisera Higgsmassans värde. Genom att söka efter par av Higgsbosoner undersöker hon även hur starkt Higgsbosonen växelverkar med sig själv, något som är avgörande för att förstå Higgsfältets roll i universums tidiga utveckling.
Sara Strandberg, Stockholms universitet
Utländsk ledamot
Julia Tjus är professor i astropartikelfysik vid Ruhr-Universität Bochum i Tyskland och affilierad forskare vid Chalmers tekniska högskola. Hon arbetar i gränslandet mellan partikelfysik, plasmafysik och astrofysik med teoretiska modeller som syftar till att förstå högenergetiska fenomen i universum. Sådana fenomen återfinns i aktiva galaxkärnor, starburstgalaxer och sammanslagningar av svarta hål, där partiklar accelereras till höga energier och ger upphov till kosmisk strålning, högenergetiska neutriner och gammastrålning.
En del av Julia Tjus forskning är kopplad till IceCube-neutrinoobservatoriet, där hon arbetar med teoretiska modeller och tolkning av observationer av neutriner, gammastrålning och kosmisk strålning för att undersöka vilka astrofysiska källor som kan ligga bakom de observerade signalerna. Denna forskning bidrar till ökad förståelse av hur universums mest energirika partiklar skapas, hur de transporteras genom rymden och hur extrema astrofysiska miljöer påverkar deras egenskaper.
Julia Tjus, Ruhr-Universität Bochum
Klassen för kemi
Svensk ledamot
Emma Sparr är professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet. Hennes forskning fokuserar på grundläggande fysikalisk-kemiska processer i biomolekylära system. En särskild tonvikt ligger på växelverkan mellan biologiska membran, proteiner och andra molekyler. Hon har bland annat tittat närmare på det allra översta lagret av vår hud, hornlagret, den barriär som gör så att vattnet i vår kropp inte dunstar bort. En ökad förståelse för hur detta membran fungerar är av stor vikt för att utveckla läkemedel som kan tas upp genom huden. Men även för att hindra miljögifter från att tränga in. Målet med forskningen är att förstå kopplingen mellan membraners struktur och deras transportegenskaper, inte bara i huden utan även i lungorna och andra former av cellmembran.
Under senare år har Emma Sparr lett forskning inom excellenscentret COMMONS vid Lunds universitet. Där arbetar hon och hennes kollegor med att identifiera generella mekanismer som återkommer i olika biomolekylära system. Det handlar om att hitta gemensamma principer som styr hur molekylerna interagerar hos proteiner och lipider med koppling till sjukdomar som till exempel Alzheimer och Parkinsons.
Utländsk ledamot
Paul Walton, professor vid University of York, Storbritannien, är en framstående forskare inom bio-oorganisk kemi. Han fokuserar främst på metallproteiner och hur metalljoner (särskilt koppar) katalyserar kemiska reaktioner i levande organismer. Waltons forskning har bland annat förbättrat vår förståelse för hur naturen bryter ner svårnedbrytbar biomassa som cellulosa och kitin. Något som har stor betydelse för utvecklingen av hållbara biobränslen. Hans centrala upptäckt är en unik kemisk struktur med det engelska namnet ”histidine brace” där en kopparatom binds i ett ”trepunktsgrepp” vid proteinets startpunkt (N-terminalen). Den här arkitekturen fungerar som en kraftfull katalysator som aktiverar syre för att bryta starka kol-vätebindningar.
Paul Walton var jubileumsprofessor vid Chalmers tekniska högskola 2020 och är för närvarande gästforskare (Scholar-in-Residence) vid KTH och Digital Futures. Han har även ett stort engagemang för jämställdhetsfrågor inom vetenskapssamhället. De senaste 20 åren har han hållit en mängd föreläsningar i ämnet och agerat rådgivare till universitet runt om i världen.
Paul Walton, University of York
Klassen för samhällsvetenskaper
Svenska ledamöter
Jane Reichel är professor i förvaltningsrätt och prorektor vid Stockholms universitet. Hennes forskning fokuserar på hur globalisering och europeisering påverkar förvaltningen. Under senare år har forskningen ägnats åt EU:s dataskyddsregler och deras förhållande till offentlighetsprincipen, forskares tillgång till hälsodata, samt framväxten av europeiska förvaltningssamarbeten för genomdrivande av reglerna. Syftet är att undersöka om förvaltningssamarbetena är effektiva och rättssäkra för berörda enskilda och verksamheter i behov av personuppgifter. Forskningen bedrivs till stor del i internationella och europeiska nätverk.
Jane Reichel är redaktör och ansvarig utgivare för den ledande svenska tidskriften inom offentlig rätt, Förvaltningsrättslig tidskrift och har varit redaktör för, samt medverkat i, ett stort antal forskningsantologier. Tidigare har hon bland annat varit ledamot i Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier) insynsråd samt medlem i Karolinska institutets etikråd.
Jane Reichel, Stockholms universitet
Johan Lindquist är professor i socialantropologi och ordförande för Centrum för Globala Asienstudier vid Stockholms universitet. Hans forskning kretsar kring relationen mellan migration och transnationella processer, framför allt genom längre etnografiska fältarbeten i globala syd. Fokus har legat på rekrytering och den sociala och materiella infrastrukturen som formar arbetsmigration från Indonesien och Etiopien till länder i Asien och Mellanöstern.
Johan Lindquist har även forskat om teman som HIV/AIDS, droganvändning, prostitution, fabriksarbete, dokumentärfilm och desinformation – närmare bestämt falska följare och engagemang i sociala medier. I takt med att antalet följare har blivit en grund för ekonomiskt värde och politiskt inflytande har det uppstått en global marknad för denna form av desinformation. Genom att kombinera etnografiska fältarbeten med digitala metoder har han undersökt marknaden och dess relation till de allt mäktigare plattformarna.
Johan Lindquist, Stockholms universitet
Tommy Andersson är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Hans främsta forskningsområde är ekonomisk teori, med tonvikt på allokeringsmekanismer i allmänhet och matchingsmekanismer i synnerhet. Tommy har ett stort intresse för hur beslutsalgoritmer kan användas för att ge svar på samtidens mest angelägna frågor. Som exempel har hans tvärvetenskapliga forskning resulterat i Skandinaviens första algoritmbaserade organbytesprogram och världens första algoritmbaserade system för geografisk placering av kvotflyktingar.
Utöver ett stort antal vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar har Tommy Andersson även skrivit två böcker. Han sitter i styrelsen för flera internationella organisationer och är bland annat ordförande för Society for Economic Design och medlem i Scandiatransplants kommitté för njurbytesprogrammet STEP. Sedan 2019 är han även ledamot av Vetenskapsakademiens Ekonomipriskommitté.
