Nya ledamöter forskar om stjärnvindar och planetbildning

Susanne Höfners specialitet är åldrande stjärnor och deras vindar. Anders Johansen försöker förstå hur det går till när planeter och hela planetsystem bildas. Båda valdes in i klassen för astronomi och rymdvetenskaper vid Akademiens sammankomst 12 maj.

Klassen för astronomi och rymdvetenskap

Svensk ledamot

Susanne Höfner

Susanne Höfner är professor i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet. Hon är en världsledande forskare inom sin specialitet, röda jättestjärnor och deras vindar. Ett område som har stor betydelse för förståelsen av utvecklingen av galaxer och uppbyggnaden av grundämnen i universum.

Röda jättestjärnor är åldrande stjärnor som är på väg att förvandlas till vita dvärgar. I det här utvecklingsstadiet sker massiva utflöden av gas från stjärnorna, i form av så kallade stjärnvindar. Stjärnvindarna transporterar bland annat med sig nybildade grundämnen som kol och väte bort från stjärnan.

Susanne Höfner har utvecklat en teori för hur den här massförlusten från röda jättestjärnor går till. Stjärnans pulsation leder till att gasen skjuts ut från atmosfären till höga höjder där den expanderar och svalnar, och stoft bildas. Därefter driver strålningstrycket från stjärnan ut stoftkornen som genom friktion släpar gasen med sig. De teorier hon lagt fram om stoftkornens egenskaper, och som tidigare ansetts vara kontroversiella, fick stöd 2012 när en forskargrupp från Australien och Europa observerade precis sådana stoftkorn i närheten av jättestjärnor.

Susanne Höfner, Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet

Klassen för astronomi och rymdvetenskap

Utländsk ledamot

Anders Johansen. Foto: Kennet Ruona

Anders Johansen är professor i astronomi vid Lunds universitet och på GLOBE Institute vid Köpenhamns universitet. Tillsammans med sina medarbetare har han tagit fram avancerade datorprogram för att förstå uppbyggnaden av planeter på ett teoretiskt plan, allt från små korn av stoft till mindre stenar, till asteroider och slutligen hela planeter.

I sina simuleringar har han visat hur gravitationen tar över och håller ihop stenarna när klungor av damm och grus blir tillräckligt stora och täta. Särskilt svårt har det varit att reda ut vad som sker i utvecklingssteget från sten till asteroidstorlek. Här har Anders Johansen publicerat flera mycket uppmärksammade arbeten där han förklarar hur de större kropparna blir till.

På senare år har han även gått vidare och studerat hur hela planetsystem bildas. Andra planetsystem än vårt eget solsystem är ofta uppbyggda på ett helt annat sätt. Genom att utveckla ett nytt datorprogram hoppas Anders Johansen kunna visa hur system av exoplaneter som cirklar runt en annan stjärna än vår egen sol skapas.

Anders Johansen tilldelades Göran Gustafssonpriset i fysik 2019.

Anders Johansen, Lunds universitet