Mikrober som omvandlar kväve i marken och mekanismerna bakom smärta är några av de forskningsområden som de nya ledamöterna ägnar sig åt. Två svenska och tre utländska ledamöter valdes in i klasserna för biologiska vetenskaper och för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Akademiens senaste allmänna sammankomst.
Klassen för biologiska vetenskaper
Svenska ledamöter
Sara Hallin är professor i markmikrobiologi vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Fokus för hennes forskning är ekologin hos mikroorganismer som är involverade i naturens kretslopp av kväveföreningar. Mikroorganismerna omvandlar kvävet från en form till en annan. De spelar en viktig roll i regleringen av hur mycket kväve som finns tillgängligt för växterna, växthusgasutsläpp (som påverkar klimatet) och kväveläckage från mark (som kan leda till övergödning).
Sara Hallin är en världsledande auktoritet på hur detta påverkar utsläpp av dikväveoxid (lustgas), en kraftfull växthusgas som är cirka 300 gånger mer potent än koldioxid. Lustgas tillverkas till stor del av mikrober i marken, men kan också reduceras av markens mikrober.
Forskningen har bland annat visat att många mikrober verkar vara specialiserade på en viss reaktion i kvävets kretslopp. De måste samverka för att utföra processerna som oftast sker i flera steg. Om vi kan bli bättre på att förstå och styra de mikrobiella processerna kan vi också minska globala utsläpp av lustgas från jordbruket och naturliga ekosystem.
Camilla I. Svensson är professor i cellulär och molekylär smärtfysiologi vid Karolinska Institutet. Hon studerar de grundläggande biologiska mekanismer som ligger bakom smärta. Till en början handlade det i första hand om reumatiska sjukdomar som ledgångsreumatism (reumatoid artrit). Där kartlade forskargruppen bland annat hur autoantikroppar bidrar till smärta under olika delar av sjukdomsutvecklingen.
Tidigare hade forskare trott att det var själva inflammationen som orsakade smärtan. Men det visade sig att ledgångsreumatism kan ge smärta även innan leden blir inflammerad. Redan då finns det antikroppar mot lederna som verkar kunna trigga smärtsignaler.
På senare tid har hon även intresserat sig för fibromyalgi, ett kroniskt tillstånd som kännetecknas av utbredd smärta i skelett och muskler. Där har hon bidragit med ett antal grundläggande upptäckter som förändrat synen på sjukdomen och har potential att leda till både nya metoder för diagnostik och behandling. Camilla I. Svensson har stor erfarenhet av att koppla ihop grundforskning med tillämpad forskning och har även direkta samarbeten med läkemedelsföretag.
Camilla I Svensson, Karolinska Institutet
Utländska ledamöter
Jan Ellenberg tog sommaren 2024 över som direktör för SciLifeLab, det nationella forskningscentret för molekylära biovetenskaper. Han tillträdde samtidigt en tjänst som professor i cellbiologi och biofysik vid Karolinska Institutet samt som affilierad professor vid Stockholms universitet och KTH. Hans forskning fokuserar på celldelning och organisation av cellkärnan. Han har nyligen fått ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att etablera ett strategiskt forskningsprogram på SciLifeLab för att skapa en virtuell mänsklig cell, Alpha Cell, med hjälp av bildbaserad molekylär kartläggning och AI.
Jan Ellenberg var tidigare verksam vid European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i Heidelberg i Tyskland, där han bedrivit banbrytande forskning inom cellbiologi. Förutom att studera celldelning har han utvecklat tillvägagångssätt för att systematiskt kartlägga molekylära komponenter i levande celler över tid. För detta ändamål utvecklade han såväl nya metoder för bildanalys som modellering baserat på mikroskopi av levande celler. Det senare är en form av mikroskopi där biologiska processer som sker i celler och vävnader studeras direkt i levande system. Forskningen har gett ny förståelse för grundläggande molekylära processer i levande celler.
Maria Leptin var tidigare professor i utvecklingsbiologi, fysiologi och immunologi vid Universität zu Köln i Tyskland. Som forskare har hennes mest betydelsefulla arbeten rört de mekanismer som bestämmer en organisms kroppsform under utvecklingen från embryo till fullvuxen. Hon utnyttjar många olika modellsystem i sin forskning och innovativa metoder med inslag av både biofysik, modellering, genetik och genomik. Hon har också ägnat sig åt forskning inom immunologi där hon framför allt tittat på molekylär evolution av det medfödda immunförsvaret hos ryggradsdjur.
På senare år har hon bland annat fokuserat på cytoskelettet, ett nätverk av långa proteinfibrer som sträcker sig kors och tvärs inuti cellen och bland annat fungerar som cellens transportvägar.
Maria Leptin är också mycket aktiv när det gäller forskningspolitik i Europa. Sedan 2021 är hon chef för European Research Council som finansierar alla typer av forskning inom EU. Hon har tidigare varit föreståndare för European Molecular Biology Organisation i Heidelberg, Tyskland.
Klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap
Utländsk ledamot
Timothy Williamson är professor emeritus i logik vid University of Oxford i Storbritannien. Hans huvudområden är kunskapsteori, språkfilosofi, logik och logikens filosofi, metafysik och metafilosofi.
Inom språkfilosofi har han framför allt bidragit till förståelsen av begreppet vaghet. Det handlar om språkliga uttryck som semantiskt förefaller sakna skarpa gränser. Om skarpa gränser saknas riskerar vi en paradox, soritesparadoxen, känd sedan antiken. Enligt Williamsons lösning finns en skarp gräns, men vi kan omöjligt veta var den går.
Han är också känd för sin radikala teori att kunskap liksom övertygelse är ett mentalt tillstånd. Kunskapsbegreppet är enligt Williamson ett fundamentalt begrepp; det kan inte analyseras alls. Inom metafilosofi har han drivit tesen att vi bör vägledas mer av robusta logiska principer än av våra intuitioner. Dessa leder lätt till överanpassning och dålig teori.
Timothy Williamson har gett ut tolv böcker och skrivit mer än 200 artiklar. Bland de främsta finns en bok om kunskap och gränserna för kunskap som utkom år 2 000 Knowledge and it’s Limits.
