Människan samspelar hela tiden med sin omgivning som en del av biosfären. Och biosfären finns inte bara runtomkring oss utan även inuti oss. Det framgår av en vetenskaplig artikel från Antropocenlaboratoriet vid Kungl. Vetenskapsakademien. Här sammanfattas viktig kunskap som kan hjälpa oss att hantera störningar i denna sköra balans orsakade av bland annat klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.
Vad innebär det egentligen att vara sammanflätad med naturen? I en ny studie från Antropocenlaboratoriet vid Kungl. Vetenskapsakademien har en grupp forskare och en konstnär samarbetat för att visa hur människokroppen fungerar som ett öppet, levande system i ständigt utbyte med sin omgivning.
Avgörande för välbefinnande
– Människan är helt beroende av en levande biosfär, och vi är sammanflätade delar av ett system som påverkar våra tarmar, vår hud och andning, samt vår mat och vårt vatten. Jordar, växter och djur tillhandahåller och transporterar livsviktiga funktioner till oss varje dag, men vi har bara börjat förstå dessa samspel och hur vi kan stödja deras funktion, säger Carl Folke, huvudförfattare till artikeln som publiceras i dag i den miljövetenskapliga tidskriften Ambio.
Studien visar hur organismer – från bakterier och svampar till fåglar och valar – samverkar i livets väv. Här förmedlas flöden av kemiska grundämnen och näringsämnen som är helt avgörande för människans välbefinnande och kroppens dagliga funktion.
Carl Folke exemplifierar med hur de mikroorganismer som finns i jorden möjliggör för oss människor att ta upp nödvändiga spårämnen som är viktiga för vår hälsa. När avdunstning sker från skogarna i en del av världen säkerställer det jordbruksproduktionen på en annan plats. Och näringsämnena från djuphavet byggs in i mat som fisk och skaldjur som vi äter.
Förutsättningar förändras
De utmaningar som en alltmer förändrad biosfär medför – där kemiska föroreningar, klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald omformar levande system – innebär även att de sköra förutsättningarna för mänskligt liv förändras. Å andra sidan kan en djupare förståelse för hur människan är sammanflätad med biosfären hjälpa oss att hitta sätt att bättre vårda och förvalta vår planet, samt de många osynliga relationer som ger näring åt och materiellt utgör våra kroppar.
– Tillsammans med internationella kollegor från samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora, medicin och konst har vi arbetat för att sammanföra vetenskaplig kunskap från olika discipliner och ge en helhetsbild av människans relationer till andra organismer och kemiska grundämnen. Det är otroligt spännande att se hur olika discipliner närmar sig de här avgörande överlevnadsfrågorna, säger Henrik Österblom, föreståndare för Antropocenlaboratoriet.
Samarbete med konstnär
Studien innehåller även ett nytt konstverk av Tone Bjordam som illustrerar mycket av det som sammanfattas i artikeln.
FAKTA/Antropocenlaboratoriet
Antropocenlaboratoriet (The Anthropocene Laboratory) vid Kungl. Vetenskapsakademien sammanför perspektiv och kunskap från naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och andra kunskapsområden. Laboratoriet syftar till att främja en helhetssyn på antropocen (den tidsperiod när människan har en avgörande inverkan på jordens klimat, ekosystem och geologi) och bidra till att möta det växande behovet av vetenskapligt grundad kunskap för att bana väg mot hållbarhet. På det här sättet vill laboratoriet bidra till att forma en generation forskare som samarbetar över disciplinära och geografiska gränser. Verksamheten finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse samt Marcus och Amalia Wallenbergs Stiftelse.
Kontakt
Sakkunniga
Henrik Österblom, professor och föreståndare för Antropocenlaboratoriet
henrik.osterblom@kva.se
Carl Folke, professor och ordförande för Antropocenlaboratoriets vetenskapliga kommitté samt för styrelsen för Stockholm Resilience Center
carl.folke@kva.se
Presskontakt (kan förmedla kontakt med sakkunniga)
Eva Nevelius, pressansvarig vid Vetenskapsakademien
eva.nevelius@kva.se
070-878 67 63
