Nobelpriset i kemi går i år till tre forskare: Yves Chauvin, Robert Grubbs och Richard Schrock. De har utvecklat en effektiv och miljövänlig metod för att bygga nya molekyler, som bland annat har användning i läkemedelsindustrin.
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi år 2005 gemensamt till
Yves Chauvin, Institut Français du Pétrole, Rueil-Malmaison, Frankrike,
Robert H. Grubbs, California Institute of Technology (Caltech), Pasadena, CA, USA och
Richard R. Schrock, Massachusetts Institute of Technology (MIT), Cambridge, MA, USA
”för utveckling av metates-metoden inom organisk syntes”.
Metates – en dans med partnerbyte
Årets Nobelpristagare i kemi har utvecklat metatesen till en av de mest användbara reaktionerna inom den organiska kemin. Fantastiska möjligheter har därmed skapats för framställning av många nya molekyler t.ex. läkemedel. Snart är det bara fantasin som sätter gränser för vilka molekyler man kan bygga!
Organiska ämnen innehåller grundämnet kol. Kolatomer kan bilda långa kedjor och ringar, binda till sig andra grundämnen som väte och syre, forma dubbelbindningar etc. Allt liv på jorden bygger på sådana kolföreningar, men de kan också framställas på konstgjord väg, vilket kallas organisk syntes.
Metates betyder byta plats. I metates-reaktioner bryts och ombildas dubbelbindningar mellan kolatomer på ett sätt som får atomgrupper att byta plats. Detta sker med hjälp av speciella katalysatormolekyler. Metatesen kan liknas vid en dans där man byter partner under dansens gång.
År 1971 kunde Yves Chauvin förklara i detalj hur metates-reaktioner fungerar och vilka metallföreningar som katalyserar reaktionerna. Nu hade man ”receptet”. Nästa steg blev att, om möjligt, utveckla själva katalysatorerna.
Richard Schrock blev först med att framställa en metallförening som fungerade som en effektiv katalysator för metates. Detta var år 1990. Ett par år senare utvecklade Robert Grubbs en ännu bättre katalysator som är stabil i luft och därför fått stor praktisk betydelse.
Metatesen används dagligen i kemiindustrin, framför allt i utvecklingen av läkemedel och avancerade plastmaterial. Tack vare pristagarnas insatser har man fått syntesmetoder som är
- effektivare (färre reaktionssteg, resurssnålare, mindre mängd restprodukter),
- enklare att använda (stabila i luft, normala temperatur- och tryckförhållanden) och
- mer miljövänliga (ofarliga lösningsmedel, mindre utsläpp).
Detta innebär ett stort steg framåt för den s.k. gröna kemin, som just innebär att minska utsläppen genom en smartare produktion. Metatesen är ett exempel på hur viktiga grundforskningsinsatser snabbt blivit användbara i olika tillämpningar till nytta för människan, samhället och miljön.
- Yves Chauvin, född 1930 (74 år), fransk medborgare. Directeur de recherche honoraire à l’Institut français du pétrole, Rueil-Malmaison, Frankrike.
- Robert H. Grubbs, född 1942 (63 år) i Calvert City, KY, USA (amerikansk medborgare). PhD i kemi 1968 vid Columbia University, New York, NY, USA. Victor and Elisabeth Atkins Professor i kemi vid California Institute of Technology, Pasadena (Caltech), CA, USA.
- Richard R. Schrock, född 1945 (60 år) i Berne, IN, USA (amerikansk medborgare). PhD i kemi 1971 vid Harvard University, Cambridge, MA, USA. Frederick G. Keyes Professor i kemi vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge (MIT), MA, USA.
Prissumma: 10 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna