Nio nya ledamöter invalda i Akademien

Vid sammankomsten den 13 december valdes nio nya ledamöter in i Kungl. Vetenskapsakademien. Med ledande forskning inom områden som polymerbaserade solceller, utvecklingsbiologi, tarmflora och exotiska atomkärnor bidrar de med viktig kunskap som stärker Akademiens redan breda expertområde. 

Svenska ledamöter

Klassen för fysik

Ellen Moons. Foto: Andreas Reichenberg

Ellen Moons är professor i fysik vid Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik, Karlstads universitet. Hennes forskning fokuserar för närvarande på solceller baserade på polymerer, som är långa kedjemolekyler uppbyggda av upprepade kortare enheter. Polymererna kan absorbera ljus och leda ström, precis som halvledare. Blandade med andra molekyler utgör de solcellernas tunna fotoaktiva skikt. Polymerbaserade solceller är flexibla och mycket billigare att tillverka än kiselbaserade, men de är än så länge inte lika effektiva.

Ett övergripande mål för Moons forskning är därför att förbättra polymersolcellens verkningsgrad och stabilitet. En annan utmaning för forskningsfältet är att göra polymersolceller på flexibla underlag, vilket skulle göra det möjligt att producera cellerna i större skala genom speciella tryckmetoder. Ellen Moons har bland annat tilldelats Göran Gustafssonpriset i fysik 2011.

Ellen Moons, Karlstads universitet 

 

Dirk Rudolph. Foto: Magnus Bergström/KAW

Dirk Rudolph är professor vid Fysiska institutionen, Lunds universitet. Hans forskningsfält är experimentell kärnstrukturfysik, som bedrivs vid internationella acceleratoranläggningar. Där skapar man ”exotiska” atomkärnor och studerar deras sönderfall. I Lund konstruerar man skräddarsydda instrument för att detektera strålningen som uppstår på ett optimalt sätt. Just strålningen används som ”mikroskop” för att studera atomkärnornas uppbyggnad och egenskaper.

Dirk Rudolph doktorerade vid Georg-August-Universität Göttingen, Tyskland. Innan han kom till Sverige för tjugo år sen, arbetade han även vid Oak Ridge National Laboratory i USA och Ludwig-Maximilians-Universität i München, Tyskland. I Lund har han först haft fokus på en ny typ av kärnsönderfall, med både ovanliga kvanttunnelprocesser och strukturer hos protonrika atomkärnor. På senare tid har Rudolphs forskargrupp genomfört experiment som bland annat lett till stärkt bevis för det nya grundämnet moscovium (protontal Z=115). Nu pågår ett mångårigt arbete med att utveckla instrumentering för sökandet efter fler nya grundämnen. 

Dirk Rudolph, Lunds universitet

 

Klassen för biologiska vetenskaper

Anders Hedenström. Foto: Susanne Åkesson

Professor Anders Hedenström, vid Lunds universitet, har valts in som svensk ledamot i klassen för biologiska vetenskaper. Anders Hedenström är världsledande forskare inom området biomekanik.

Han har utvecklat banbrytande ny teknik för studier av aerodynamiken hos flygande djur och byggt upp en internationellt framstående forskargrupp. Hans forskning är inriktad på flykt hos fåglar och mer nyligen även fladdermöss och insekter, där dessa djur observeras när de flyger i universitets vindtunnel som är helt dedikerad för dessa typer av studier. Forskarna studerar vingslagskinematik och kan med hjälp av den nya kunskapen bygga bättre teoretiska modeller om djurs aktiva flykt. Hedenströms forskargrupp har bland annat upptäckt att fladdermöss genererar en virvel vid framkanten av vingen för att skapa extra lyft när de flyger långsamt, vilket är samma mekanism som gör det möjligt för humlorna att surra runt bland blommor.

Anders Hedenström, Lunds universitet

 

Christos Samakovlis. Foto: Wenner-Grens institut/Stockholms universitet

Professor Christos Samakovlis, Stockholms universitet, har valts in som svensk ledamot i klassen  för biologiska vetenskaper.

Samakovlis är en av Sveriges ledande utvecklingsbiologer och professor i utvecklingsbiologi vid Wenner-Grens institut vid Stockholms universitet. Samakovlis forskning handlar om bildning av förgrenade organ, framförallt andningsorgan hos bananflugor och möss. Kunskapen kan sedan förhoppningsvis användas för att förstå liknande utvecklingsprocesser hos människan, och finna genetiska förklaringar till sjukdomar som beror på felaktigt dimensionerade kärl. Samakovlis har även gjort viktiga studier som handlar om sårläkning.

Christos Samakovlis fick Göran Gustafssonspriset i molekylär biologi 2007 ” för sin forskning kring utveckling av förgrenade organ”.

Christos Samakovlis, Stockholms universitet

 

Neus Visa. Foto: Stockholms universitet

Neus Visa, professor i molekylär genomforskning vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut (MBW), Stockholms universitet, har valts in som ledamot i Akademiens klass för biovetenskaper.

Neus Visas forskargrupp bedriver forskning inom området RNA-biologi. Neus Visa jobbar med två grundforskningsprojekt som syftar till att förstå hur generna fungerar och hur genom, som är en organisms hela uppsättning av arvsanlag, organiseras och regleras i cellkärnan. Kunskaper om genfunktion och genomorganisation är viktiga när man studerar sjukdomar eller utvecklar läkemedel.

Neus Visa, Stockholms universitet

 

 

 

Klassen för medicinska vetenskaper

Fredrik Bäckhed. Photo: Johan Wingborg/Göteborgs universitet

Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har valts in som ny ledamot i klassen för medicinska vetenskaper.

Fredrik Bäckhed leder i dag en forskargrupp som är specialiserad på tarmflorans betydelse för hälsan. Tillsammans med kollegor har han i flera uppmärksammade studier visat att ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar som diabetes, fetma och hjärt-kärlsjukdom har direkt koppling till förändringar i bakteriefloran i våra tarmar.

Fredrik Bäckhed disputerade vid Karolinska Institutet 2002 på en avhandling om hur e-colibakterier, som ingår i tarmens normala flora, kan orsaka infektion i urinvägarna. Som postdoc på Washington University i St Louis fortsatte han att forska på tarmbakteriers hälsofrämjande egenskaper.

Bäckhed tilldelades Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2016 ”för hans banbrytande upptäckter kring tarmflorans betydelse för kroppens ämnesomsättning”.

Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet

 

Utländska ledamöter

Klassen för fysik

Frank Wilczek. Photo: Betsy Devine

Frank Wilczek är professor i fysik vid Stockholms universitet och Massachusetts Institute of Technology, MIT, i Cambridge, USA. Han är också Founding Director för Tsung-Dao Lee Institute och Chief Scientist vid Wilczek Quantum Center, båda vid Shanghai Jiao Tong University i Kina. Wilczek är en av världens främsta teoretiska fysiker, och hans forskning omfattar många olika områden inom fysiken. Han tilldelades 2004 års Nobelpris tillsammans med David J. Gross och H. David Politzer för upptäckten av asymptotisk frihet i QCD, teorin för den starka växelverkan mellan kvarkar och gluoner.

Sedan dess har han bland annat gett flera andra centrala bidrag till denna teori, till exempel gällande axioner, som är kandidater för den mörka materien. Wilczek är fortfarande en mycket aktiv forskare, och hans artikel från 2012 om tidskristaller har väckt stort intresse både bland teoretiker och experimentalfysiker. Frank Wilczek är också mycket uppskattad föreläsare och författare av populärvetenskapliga essäer och böcker.

Frank Wilczek, Massachusetts Institute of Technology, MIT

 

Klassen för biologiska vetenskaper

Roger Butlin har valts in som utländsk ledamot av klassen för biologiska vetenskaper. Roger Butin är en internationellt framstående forskare inom evolutionsbiologi, verksam vid The University of Sheffield. Butlin har i sin forskning tagit sig an flera stora olösta frågor inom evolutionsbiologin, som artbildning och lokal anpassning under genflöde, så kallad ”reinforcement” och varför vissa arter utvecklar asexuell reproduktion. Hans ansträngningar att borra djupt i dessa frågeställningar har tagit honom till arbeten med många olika modellsystem.

Roger Butlin har tilldelats flera professurer i Sverige, de senaste åren främst vid Göteborgs universitet där han bland annat studerat artbildning hos strandsnäckan Littorina saxatilis.

Roger Butlin, The University of Sheffield

 

Claudia Köhler. Foto: Mattias Thelander

Claudia Köhler, professor i molekylärbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, född 1971, är ny utländsk ledamot av klassen för biologiska vetenskaper. Claudia Köhler fokuserar sin forskning kring epigenetiska mekanismer och deras roll i artbildning hos växter och hur man genom ökad kunskap kan påverka exempelvis fröstorleken hos växter.

Köhler startade sin forskarbana med att studera betydelsen av cykliska nukleotider och jonkanaler för reglering av växters utveckling. Hon identifierade den första jonkanalen för cykliska nukleotider i växter och påvisade dess roll i växters åldrande. Efter disputation bytte hon sin forskningsriktning och började fokusera på hur epigenetiska processer styr fröutveckling. Hon upptäckte att epigenetiska processer etablerar korsningsbarriärer hos växter som förklarar den snabba artbildning hos blommande växter.

2010 rekryterades hon som professor till Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. Claudia Köhler har blivit vald som medlem av EMBO och blev  tilldelades Göran Gustafssonpriset i molekylär biologi 2017, ”för sina banbrytande studier av genreglering, epigenetik och artbildning i växter med backtrav, Arabidopsis thaliana, som modellsystem.”

Claudia Köhler, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala