Vid den ordinarie sammankomsten den 14 november valdes Patrik Ernfors och Camilla Sjögren, Karolinska Institutet, Helene Andersson-Svahn, Kungliga Tekniska högskolan, och Ole Kiehn, Karolinska Institutet, in i akademien.
Svenska ledamöter
Klassen för medicinska vetenskaper
Patrik Ernfors är professor i vävnadsbiologi vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet. Han är en erkänd forskare inom stamcellsbiologi och fältet för så kallade neurotrofa faktorers reglering och funktioner i nervsystemet, som handlar om när och var i hjärnan nervcellernas näring finns. Han har också identifierat en helt ny mekanism som kontrollerar stamcellers självförnyelse. Ernfors arbetar med att klarlägga hur olika neuroner (nervceller) bildas och utvecklas specifikt för olika känselintryck och hur impulser färdas i nervsystemet. Syftet med Ernfors forskning är att beskriva varför vi kan uppleva vår omgivning och olika typer av känsel, samt att utveckla nya avancerade gentekniska metoder. En förhoppning är att skapa djupare kunskap om underliggande mekanismer vid smärttillstånd. Ernfors erhöll nyligen Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin 2012.
Camilla Sjögren är professor i cell- och tumörbiologi vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet. Hennes forskning handlar om genomets stabilitet och dynamik vid celldelning, och karaktäriseras av djupa analyser gällande mekanismerna bakom kopiering, segregering och reparation av kromosomer. Vid celldelning kopieras DNA i våra kromosomer och varje ny cell får en komplett uppsättning av likadana kromosomer. Ofta uppstår också skador på kromosomerna som cellen själv kan reparera. Sjögren har bland annat upptäckt att det finns en koppling mellan mekanismerna bakom kopiering och reparation av kromosomer, något som bidragit till ny kunskap kring hur cancer uppstår. Detta är viktiga bidrag till grundforskning och hoppas också på sikt leda till fler former av cancerbehandlingar. Sjögren tilldelades 2007 en av akademiens särskilda forskartjänster och är sedan 2009 medlem av Svenska nationalkommittén för molekylära biovetenskaper.
Klassen för tekniska vetenskaper
Helene Andersson-Svahn är professor in Nanobioteknik vid Skolan för bioteknologi, Kungliga Tekniska högskolan. Hon driver en forskargrupp som med hjälp av mikro- och nanoteknik utvecklar nya analysverktyg och metoder för bioteknik och medicinska applikationer som bidrar till noggrannare och mer känsliga analysmetoder. Fokus ligger på forskning kring tre olika tekniska metoder: singelcell-analys, dropp-baserad bioanalys och medicinsk mikrofluidik. Andersson-Svahns forskning har lett till ett flertal innovationer och hon har kombinerat sin forskarkarriär med arbete i industrin. Hon är VD för cellanalysföretaget Picovitro vars produkt används för att analysera celler med hjälp av singlecell-analys och som kan bli ett nytt verktyg vid diagnos och behandling av sjukdomar. Andersson-Svahn är ledamot i Sveriges unga akademi och var ordförande under akademins första verksamhetsår.
Utländska ledamöter
Klassen för medicinska vetenskaper
Ole Kiehn är professor i neurovetenskap vid Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. Han är ledande inom forskningen om hur nervceller och nervnätverk i centrala nervsystemet styr rörelser. Kiehns forskning fokuserar på utveckling, central styrning samt cellulär och molekylär uppbyggnad av de nervnätverk i ryggmärgen som bildar gångrörelser. Denna forskning har identifierat grupper av nervceller i ryggmärgen som är essentiella för nätverksfunktionen, inklusive nervceller som direkt genererar rytmen och koordinerar aktiviteten inom nervnätverket. Kiehns arbete på motorneuroner i ryggmärgen har beskrivit helt nya egenskaper hos dessa celler samt hur dessa egenskaper förändras efter en ryggmärgsskada. Dessa upptäckter är av stor betydelse för utvecklingen av framgångsrika rehabiliteringsmetoder för personer med ryggmärgsskador. Inom sin forskning har Kiehn utvecklat nya genetiska metoder och använt dem framgångsrikt tillsammans med elektrofysiologiska och anatomiska metoder för att kunna förstå de komplexa nätverksfunktionerna i hjärnan och ryggmärgen. 2010 tilldelades Kiehn Söderbergs donationsprofessur i medicinsk forskning.