Vid den ordinarie sammankomsten den 11 maj valdes Johan Elf, Uppsala universitet, Kálmán Szabó, Stockholms universitet och Pernilla Wittung-Stafshede, Chalmers tekniska högskola in som svenska ledamöter, och Michael Tomasello, Max Planck-institutet för evolutionär antropologi, Tyskland, samt Michael J. Puett, Harvard University, MA, USA som utländska ledamöter.
Svenska ledamöter, klassen för kemi
Johan Elf, professor i fysikalisk biologi vid Uppsala universitet, studerar i sin forskning det molekylära underlaget för hur celler reglerar uttrycket av sina gener. Han har fokuserat på hur regulatoriska proteiner snabbt och specifikt kan hitta rätt DNA sekvenser bland de miljontals möjliga bildningsställen som finns i kromosomerna. Att detta fungerar är nödvändigt för att cellerna ska kunna slå av eller på rätt gener vid rätt tillfälle och när det inte fungerar leder det ofta till sjukdomar.
Att studera dynamiken för reglering av enskilda gener i levande celler kräver ett interdiciplinärt angreppsätt. I sin forskning utvecklar Johan Elf nya spektroskopiska och molekylärbiologiska tekniker för att kunna studera hur enstaka molekyler diffunderar och binder DNA inuti cellen. För att utnyttja dessa tekniker fullt ut har han också utvecklat banbrytande beräkningsmetoder för studier av intracellulär kinetik.
Kálmán Szabó, professor i organisk kemi med inriktning mot metallorganisk kemi vid Stockholms universitet, disputerade i Lund 1993 och hade sin postdoktortjänst vid Göteborgs universitet inom teoretisk kemi. Han blev lektor vid Stockholms universitet 1999 och utnämndes till professor 2003. Han har gjort viktiga insatser i metallorganisk kemi och syntetisk organisk kemi. Han är internationellt erkänd för sina arbeten inom pincer-komplex katalys. Hans forskning inom detta område har rönt stor internationell uppmärksamhet och Szabó har blivit inbjuden att tala vid konferenser och universitet över hela världen.
Nyligen har Szabó studerat C-H-aktivering med olika typer av metallkomplex som iridium- och palladiumkomplex. Med denna forskning har han öppnat ett nytt fält av intressanta C-H-funktionaliseringar, som utgör en ny plattform för att införa ny intressant funktionalitet vid C-H-bindningar.
Szabó är en uppskattad lärare och handledare, och en av landets mest framstående metallorganiska kemister.
Pernilla Wittung-Stafshede är professor vid Institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola. Hon disputerade i fysikalisk kemi vid Chalmers 1996, och efter postdoktortjänst och flera andra tjänster i USA blev hon 2008 professor vid Umeå universitet, för att 2015 rekryteras till Chalmers som chef för avdelningen Kemisk biologi. Hon forskar om hur proteiner veckar sig. Proteiner är långa kedjor av aminosyror som kopplas ihop i en viss ordning utifrån vår genetiska kod. För att aktiveras måste varje kedja veckas ihop till en specifik struktur. Många proteiner behöver dessutom binda metaller eller andra proteinkedjor för att utföra sitt arbete inne i cellerna.
Under sin postdoktortjänst började hon intressera sig för proteinveckning och undersökte mycket höga veckningshastigheter med laserteknik. Senare öppnade hon ett nytt forskningsfält genom att studera hur proteinveckningar kan kopplas till växelverkan med metalljoner. Hon visade att metaller ofta är kofaktorer som binds till sina specifika säten i proteinerna före veckningen och att de därigenom selektivt kan påskynda veckningsprocessen.
I Sverige har hon fortsatt att forska på koppartransportproteiner och på hur cellmiljön påverkar proteiners veckning. Hon har också öppnat ett nytt forskningsfält som handlar om hur små organiska molekyler kan påverka proteiners felveckning och hur dessa kan användas för att förstå felveckningsreaktionerna bättre.
Utländska ledamöter, klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap
Michael Tomasello, professor i evolutionär antropologi vid Max Planck-institutet i Leipzig, Tyskland var från början psykolog, och hans forskningsinsatser har varit inom lingvistik, psykolingvistik, kognitiv evolution och djurkognition.
Hans tidiga forskning rörde barns språkinlärning, där han förespråkar att språkets inlärning ska baseras på hur det används. Huvudtanken är att barn tolkar andra talares kommunikativa avsikter och hittar mönster i hur de använder språket. Senare forskning har handlat om den mänskliga kognitionens ursprung och hur mänsklig kommunikation har utvecklats. Ett tredje forskningsområde är primaters kognition, där han studerar de kognitiva förmågorna hos de stora aporna och jämför dem med hur de mänskliga barnens tänkande utvecklas.
Michael J. Puett är Walter C. Klein professor i kinesisk historia och ordförande för kommittén för religionsstudier vid Harvard University, MA, USA. Hans forskning är inriktad på tidig kinesisk historia och språkutveckling och på det klassiska Kinas ritualer, filosofi och politiska teori.
Genomgående för Puetts forskargärning är att han lyfter fram förhållandet mellan religion, antropologi, historia och filosofi i sina textkritiska studier. Han strävar i sin forskning efter att gestalta den kinesiska språkliga och kulturella utvecklingen i ett brett historiskt och komparativt perspektiv. Genom dessa studier bidrar han till att övervinna klyftan mellan filologiska studier och studiet av historia, kultur och samhällsliv. Han har bidragit till att lyfta fram humanioras avgörande roll för vår förmåga att tänka komparativt och kritiskt.