Vetenskapsakademien har valt in fem nya svenska ledamöter till klasserna för medicinska och tekniska vetenskaper. Deras forskning spänner över ett brett fält, allt från kost, artificiell intelligens och nya material till kardiologi och hjärntumörer.
Klassen för tekniska vetenskaper
Rikard Landberg är professor och föreståndare för avdelningen för livsmedelsvetenskap vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, en avdelning som expanderat kraftigt under hans ledning. Hans forskning handlar om att bättre förstå hur den mat vi äter påverkar vår hälsa och hur vi kan anpassa kosten för att må bättre.
Hans expertis ligger främst inom det som kallas nutritionell metabolomik. Där arbetar man med att utveckla och validera biomarkörer som kan visa vilken effekt kosten har på kroppen. Kunskapen kan bland annat användas för att skräddarsy kost för individer där maten påtagligt påverkar hälsan. Det kan till exempel handla om diabetiker eller personer med hjärt- och kärlsjukdomar. Han ägnar sig också åt att titta närmare på kolhydraters inverkan på kost och hälsa.
Forskningen är tvärvetenskaplig och bedrivs i samarbete med experter inom systembiologi, medicin och livsmedelsindustrin bland annat. Målsättningen på sikt är att få fram ny kunskap som kan omsättas till effektivare kostråd och nya hälsosammare livsmedel.
Rikard Landberg, Chalmers tekniska högskola
Johanna Rosén är professor i materialfysik vid Linköpings universitet. Hon arbetar med materialdesign, att utveckla nya och hållbara material, som kan komma till stor nytta vid den gröna omställningen. Hennes forskargrupp har som fokus att använda teoretiska simuleringar för att förutsäga nya material, som man sedan skapar i labbet. Det kan till exempel vara hårda material till verktygsindustri, eller extremt tunna, tvådimensionella, material som kan användas till vattenrening, katalys, och energilagring. På senare tid har man bland annat arbetat mycket med så kallade MXener.
Rent praktiskt går det till så att man bygger modeller av materialet i en dator och gör beräkningar (bland annat med hjälp av AI) för att se om det är stabilt och har lovande egenskaper. Det teorin förutsäger försöker man sedan verifiera experimentellt.
Johanna Rosén har varit drivande i att bygga upp och göra avdelningen för materialdesign vid Institutionen för fysik, kemi och biologi på Linköpings universitet till en av de ledande inom området i Sverige.
Johanna Rosén, Linköpings universitet
Thomas Schön innehar Beijerprofessuren i artificiell intelligens vid Uppsala universitet. Han doktorerade ursprungligen i reglerteknik men har de senaste tio åren arbetat med att bygga upp grundforskning, tillämpad forskning och utbildning inom maskininlärning. Han har ett brett intresse för att utveckla nya algoritmer och matematiska modeller som kan lära sig och agera utifrån data.
Forskargruppen är tvärvetenskaplig och har även publicerat sig regelbundet inom statistik, reglerteknik, signalbehandling och datorseende. Han har också aktivt arbetat med att hitta tillämpningar inom sjukvård tillsammans med medicinsk expertis. Det har bland annat handlat om automatiserad tolkning av EKG och hjärtrytm.
Den del av forskningen som är tillämpad genomförs ofta i samarbete med industri eller andra forskargrupper.
Thomas Schön, Uppsala universitet
Klassen för medicinska vetenskaper
Stefan James är professor i kardiologi vid Uppsala universitet, vetenskaplig ledare för Uppsala Kliniska forskningscenter (UCR) och överläkare vid Akademiska sjukhusets hjärtklinik. Han arbetar aktivt kliniskt och utför hjärtoperationer av kranskärl och hjärtklaffar.
Samtidigt är han en mycket aktiv forskare som drivs av att förstärka evidensen för behandlingar genom observationsstudier i register och randomiserade prövningar. En målsättning är att resultaten från forskningen snabbt ska kunna omsättas i riktlinjer vid behandling och patientvård. Information om varje patient vid varje patienttillfälle ska komma till nytta för forskning och utveckling. Han har lett många stora internationella hjärtstudier och stora kliniska prövningar.
Stefan James har även varit ledande i uppbyggnaden av nationella och internationella register för hjärtsjukdom och omvandlingen av dessa till aktiva forskningsverktyg. Det handlar dels om att göra vården bättre i dag, dels att lägga grunden till effektiv forskning om nya behandlingar.
Stefan James, Uppsala universitet
Anna Dimberg är professor i cancer- och vaskulärbiologi vid Uppsala universitet. Hennes forskning är inriktad på att förstå hur blodkärl styr hjärntumörers utveckling. Det har visat sig att de spelar en viktig roll både för hur cancern utvecklas och hur patienten svarar på behandling.
En tumör består inte bara av cancerceller utan även andra celler. Det brukar kallas för tumörens mikromiljö. När miljön etableras spelar blodkärlen en viktig roll, exempelvis genom att reglera i vilken mån immunceller kan ta sig från blodet in i tumörvävnaden.
Anna Dimbergs forskargrupp kombinerar studier av mänskliga tumörer med experimentella cancermodeller och cellodlingsmodeller. Hon har bland annat karaktäriserat flera proteiner som finns i blodkärl vid hjärntumören glioblastom. Hennes målsättning nu är att utveckla nya behandlingsformer för glioblastom, med syfte att optimera blodkärlens funktion och förbättra svaret på cancerterapi.
