Ekonomipriset 2006

Årets Ekonomipris går till Edmund Phelps. Hans arbeten har ökat förståelsen av sambanden mellan kort- och långsiktiga effekter av ekonomisk politik. Bidragen har haft stor betydelse för både forskning och politik.

Ekonomipriset 2006
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2006 till

Edmund S. Phelps
Columbia University, NY, USA

”för hans analys av intertemporala avvägningar i makroekonomisk politik”.

Kort sikt – lång sikt
Edmund Phelps arbeten har ökat förståelsen av sambanden mellan kort- och långsiktiga effekter av ekonomisk politik. Bidragen har haft avgörande betydelse för både forskning och politik.

Låg arbetslöshet och låg inflation är centrala mål för stabiliseringspolitiken.Under 1950- och 1960-talen etablerades uppfattningen om ett stabilt samband mellan arbetslöshet och inflation, den så kallade Phillipskurvan. Enligt denna var priset för att sänka arbetslösheten en engångshöjning av inflationen från en nivå till en annan. Phelps utmanade denna syn genom en mer grundläggande analys av hur löner och priser bestäms om man tar hänsyn till informationsproblem i ekonomin. Enskilda aktörer har ofullständig kunskap om andras agerande och måste därför grunda sina beslut på förväntningar. Phelps formulerade hypotesen om den förväntningsutvidgade Phillipskurvan, enligt vilken inflationen beror på både arbetslösheten och inflationsförväntningarna.

Konsekvensen blir att arbetslösheten på lång sikt inte påverkas av inflationen utan enbart bestäms av arbetsmarknadens sätt att fungera. Stabiliseringspolitiken kan därför bara dämpa de kortsiktiga svängningarna i arbetslösheten. Phelps påvisade hur dagens politik bestämmer förutsättningarna för den framtida stabiliseringspolitiken: låg inflation idag medför förväntningar om låg inflation också i framtiden, vilket ökar politikens manöverutrymme.

Ett annat område där avvägningar mellan välfärd vid olika tidpunkter står i centrum är frågan om hur stor kapitalbildningen bör vara. Genom att avstå resurser till investeringar både i fysiskt kapital och humankapital (utbildning och forskning) kan dagens generation öka välfärden för kommande generationer. Phelps har klarlagt vilka fördelningskonflikter mellan generationerna som kan uppkomma. Han har också visat att alla generationer, under vissa förutsättningar, kan tjäna på förändringar av sparandet. Phelps var också en pionjär i analysen av humankapitalets betydelse för spridning av ny teknologi och därmed för tillväxten.

  • Edmund S. Phelps, född 1933 (73 år) i Evanston, IL, USA (amerikansk medborgare). PhD i nationalekonomi år 1959 vid Yale University, CT, USA. McVickar Professor of Political Economy vid Columbia University, NY, USA.

Prissumma: 10 miljoner svenska kronor

Dokument

Populärvetenskaplig information

Advanced Information