Demokrati och akademisk frihet – exemplet Ungern

Ledamöter av Kungl. Vetenskapsakademiens klass för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap, inklusive undertecknade, besökte under två oktoberdagar flera vetenskapliga institutioner i Budapest.

Vi förde samtal med ledarna för Central European University (CEU), för Institutet för avancerade studier (IAS – tidigare Collegium Budapest), för den ungerska vetenskapsakademien (MTA) samt med företrädare för det framstående statliga universitetet Eötvös Loránd och med enskilda forskare. Motivet var att informera oss om de växande hoten mot akademisk frihet.

Dessa hot hade redan uppmärksammats på grund av regeringens behandling av CEU och MTA och dess beslut att avskaffa all utbildning i genusvetenskap vid statliga universitet. Freedom House hade givit indexet 2/4 för akademisk frihet i Ungern 2018. Samma låga index gavs också bl.a. för pressfrihet (fria och oberoende media), transparens i utövandet av regeringsmakt, oberoende rättsväsende samt möjligheten för NGO-grupper att verka fritt, centrala drag i en öppen demokrati.

Före vår avresa hade vi tillsammans med ledningen för Vetenskapsakademien ett möte i Stockholm med Ungerns forskningsminister László Palkovics, chefen för Ministeriet för teknologi och innovation (ITM). Han har varit drivande i omstöpningen av det ungerska akademiska landskapet. Mötet hade föranletts av ett kritiskt brev som Akademien sommaren 2018 sänt till Palkovics på grund av de då inledda inskränkningarna för MTA.

Palkovics ärende var att lugna oss. Huvudbudskapet var att oron för utvecklingen i Ungern var grundlös, att vi vilseletts av rapporter i negativa media och att den akademiska friheten i Ungern var fortsatt garanterad.

Vi blev inte lugnade, eftersom det stred mot vad vi redan visste. Det som följer nedan bygger delvis på vad vi lärde oss under besöket.

Central European University (CEU)

Akademiledamöterna Peter Pagin, Görel Cavalli-Björkman och Nina Burton under besöket på Central European University. Foto: Francisco de Lacerda

CEU grundades på initiativ av ett antal östeuropeiska forskare och intellektuella efter östblockets kollaps 1989. Huvudtanken var att genom utbildning av nya generationer studenter i ett fritt universitet verka för en demokratisk utveckling i östeuropa. Projektet fick ekonomiskt stöd av den ungersk-amerikanske finansmannen och filantropen George Soros. CEU startade sin verksamhet 1991 med campus i Budapest, Prag och Warszawa men senare enbart i Budapest. CEU har sin juridiska hemvist i USA och ger examina med amerikansk giltighet.

CEU har framgångsrikt utbildat flera generationer studenter och är den enhet i Ungern som vunnit flest europeiska forskningsanslag. Trots detta har CEU varit en nagel i ögat på regeringen Victor Orbán och Fidesz-partiet. Varför? Förmodligen dels för att CEU är starkt förknippat med Soros (kallas ofta ”Sorosuniversitetet” i regeringens propaganda), vilken utmålats som fiende till det ungerska folket; dels för att CEU gav flyktingar tak över huvudet i sina egna lokaler under flyktingkrisen 2015; dels för att CEU har ett program i genusvetenskap; men förmodligen framför allt för att CEU bedriver forskning och utbildning som regimen inte har kontroll över.

Angreppet på CEU inleddes i mars 2017 med ett förslag om tillägg till lagen om högre utbildning. Enligt detta tillägg måste varje utlandsbaserat organ för högre utbildning i Ungern dels ha utbildningsverksamhet i sitt eget land, dels ha sin ungerska verksamhet baserad på ett avtal mellan Ungern och hemlandet. Detta förslag hade effekter enbart för CEU, eftersom de nya villkoren redan uppfylldes av de andra i Ungern verksamma utbildningarna. En händelse som ser ut som en tanke.

Förslaget väckte en nationell och internationell protestvåg, med krav på tillbakadragande från många världsledande universitet och bl. a. från USA:s kongress. I Sverige protesterade Vetenskapsakademien och SUHF (Sveriges Universitets- och Högskoleförbund). Trots protestvågen godtogs lagförslaget i april 2017. Fortsatta protester från Europaparlamentet fick ingen effekt.

Under tiden försökte CEU uppfylla de nya villkoren och tecknade ett nytt avtal med New York-baserade Bard College om samarbete i staten New York. Ett avtal mellan delstaten och Ungern utarbetades och undertecknades av guvernör Cuomo. Avtalsförslaget låg på Orbáns bord hösten 2017 men undertecknades inte. Inget officiellt skäl gavs.

Som en konsekvens av den nya lagen och avsaknaden av avtal fråntogs CEU från 1 januari 2019 rätten att anta nya studenter. CEU började 2018 upprätta ett campus i Wien och flytta sin huvudsakliga verksamhet dit. Som New York-baserat oberoende universitet är CEU på väg att drivas ut ur Ungern.

 Ungerska vetenskapsakademin (MTA)

Ungerska vetenskapsakademien. Foto: Francisco de Lacerda

MTA grundades 1825 som ett lärt samfund. Den existerade väsentligen i denna form fram till 1950-talet, då den anförtroddes uppdraget att i egna institut bedriva forskning. 1994, efter kommunistregimens fall, reglerades MTA:s status i en särskild akademilag som garanterade MTA såväl full autonomi som finansiering genom statsbudgeten, både av akademin som samfund och av dess nätverk av 15 forskningsinstitut. Detta oberoende bevarades fram till 2018.

I juni 2018 presenterade minister Palkovics ett förslag till MTA att ta över finansieringen av forskningsnätverket från MTA, och i september förslaget att dess institut skulle ställas under statlig styrning. Motiveringen var att forskningen inom instituten behövde effektiviseras. Enligt förslaget skulle instituten också finansieras helt genom sökta anslag, utan grundläggande budget.

MTA förkastade förslaget och påpekade att institutens resultat tvärtom var mycket starka. Jämfört med andra nationella forskningsnätverks, som franska CNRS, låg MTA i topp ifråga om publiceringar i relation till budgetstorlek. Jämfört med andra ungerska universitet och forskningsenheter hamnade sju av MTA:s institut bland de tolv främsta i Ungern ifråga om anslag från EU (Horizon 2020). Presentationen av akademins forskning, och ungersk forskning generellt, som svag var missvisande. Dels tog Palkovics inte hänsyn till forskningsbudgetens storlek, dels användes antal registrerade patent som ett mått på framgång, varigenom utveckling förväxlades med grundforskning.

Under hösten 2018 och våren 2019 förhandlade MTA och Palkovics om akademins framtid, men oenigheten kvarstod. I juni föreslog sedan regeringen en ny akademilag enligt vilken forskningsinstituten skiljs från MTA och underställs en ny myndighet, ELKH. Styrelsen för denna myndighet tillsätts av premiärministern. MTA och forskarna i nätverket har endast rätt att nominera kandidater. I praktiken kommer nätverket att styras av en direktör utsedd av premiärministern.  Finansieringen, såväl av MTA som av instituten är fortsatt oklar, men klart är att MTA har fått kraftiga nedskärningar, också utöver vad som motiveras av separationen, samt att endast en mindre del av institutens budget är säkerställd genom ett grundanslag. Lagen antogs av parlamentet i juli i år. MTA anser att reformen strider mot 1994 års lag och har överklagat den till Ungerns konstitutionsdomstol.

Resultatet av den nya lagen är att MTA visserligen behåller sitt nominella oberoende men gör detta med kraftigt nedskuren budget och minskat inflytande över forskningen i Ungern. Kontrollen över institutens forskning har helt övergått till regeringen. Ministern har utlovat en förstärkning av forskningsbudgeten, men det är oklart om detta alls genomförs och ännu mer oklart vilka den skulle komma till del. Till följd av att instituten för sin budget påtvingas ett ansökningsförfarande där besluten fattas av regeringsorgan har regimen skaffat sig ett instrument för att göra sig av med oönskade forskare genom att strypa deras finansiering.  Det framhålls i kommunikation till forskarna att budgeten kan stärkas om dom ”sköter sig” (osagt hur).

Akademisk frihet, transparens och statliga finanser

Att ställa MTA:s forskningsinstitut under statlig styrning är inte i sig ett brott mot akademisk frihet: vilken frihet instituten kommer att ha beror helt på hur regimen utnyttjar sitt nya verktyg. Men deras oberoende har gått förlorat och nedläggningen av utbildningarna i genusvetenskap, bland mycket annat, ger skäl till stor oro inför framtiden.

Inte heller är det självklart att de juridiska åtgärderna mot CEU ska räknas som brott mot akademisk frihet. EU-kommissionen stämde Ungern inför Europadomstolen för bl.a. just detta, men fick dra tillbaka denna punkt, eftersom begreppet akademisk frihet inte ansågs tillräckligt väldefinierat. De fick istället räknas som brott mot näringsfrihet och utbildningsfrihet. Vicerektor Liviu Matei vid CEU framhöll för vår grupp att det är en angelägen uppgift för europeiska forskare och lagstiftare att komma fram till en ny definition av begreppet akademisk frihet, för ett bättre framtida juridiskt skydd.

Av de företrädare för CEU och för MTA och dess forskningsinstitut vi talade med var samtliga frispråkiga och öppet kritiska till regimen Orbán och ministern Palkovics. Stämningen var en helt annan vid mötet med företrädare för ett större statligt universitet. Dess företrädare var ytterst försiktiga i sina uttalanden och undvek helst att diskutera regimen. Ändå framgick det att de var mycket oroliga för framtiden. Hela det statliga universitetsväsendet har nyligen förts över till ITM och dess chef Palkovics. På universiteten visste man ännu inte vad detta kommer att innebära och väntade ännu på de första nya riktlinjerna.

De statliga universiteten uppfattas av många bedömare som kraftigt underfinansierade, med bl.a. låga löner för lärare och forskare, trots den allmänt goda ekonomiska utvecklingen i Ungern. Public Funding Observatory 2018, från European Universities Association, visar en nedgång, efter Orbáns maktillträde på nästan 30 % i andel av BNP från 2010, till en andel bland de lägsta i Europa (0,41 %) 2014. Från 2014 till 2017 skedde en uppryckning till nästan samma nivå som 2010, vilket ändå är klart under EU-genomsnittet. Under tiden har mycket pengar försvunnit ur systemet.

Vi vet inte vart utvecklingen går, men vissa kritiker menar att nedgången var avsiktlig och syftade till att sänka den allmänna utbildningsnivån. De kan stödja sig på ett uttalande från 2012 (Times Higher Education, ”The state of higher education in Hungary”, 2017), där Orbán sagt att utbildningssystemet producerat folk med värdelös kunskap men inte tillräckligt många truckförare och montörer.

Vissa kritiker kopplar samman den sjunkande finansieringen av offentlig verksamhet mer generellt (sänkning med nästan 4 procentenheter av BNP sedan 2015, enligt Eurostat) med den på senare år växande korruptionen. Transparency International ger Ungern 2018 ett index på 46/100 för transparens, att jämföras med Sveriges 86/100 och Österrikes 76/100. Enligt GAN Compliance är det ytterst vanligt att offentlig upphandling gynnar företag som är lojala mot Fidesz.

Vissa kritiker hävdar också att korruptionen inte bara är ett socialt fenomen utan även en avsiktlig strategi och stöder sig på en tidningsintervju i december 2018, där rektorn för Corvinus-universitetet, András Lánczi, känd som lierad med Orbán och som ideolog för Fidesz, sa att vad andra uppfattar som korruption är en avsiktlig strategi för att bygga upp en stark klass av företagare.

Allt detta har skapat en atmosfär av hot mot forskarsamhället i Ungern. I en enkät bland forskarna i det tidigare MTA-nätverket sade sig 79 % fundera över att lämna Ungern eller forskarkarriären. Sådana överväganden finns även hos forskare vid statliga universitet.

Károly Tákacs, sociolog vid Corvinusuniversitetet, flyttade under våren 2019 sitt europeiska forskningsanslag (Consolidator) från Corvinus till Linköpings universitet.
I en skriftlig motivering till flytten anger Tákacs dels angreppen mot CEU och MTA, men också riktade kampanjer i regeringstrogna organ mot namngivna samhällsvetare, och även ren censur. Ett helt specialnummer av en samhällsvetenskaplig tidskrift drogs enligt Tákacs tillbaka efter att numret lagts ut på nätet och hela redaktionen avskedades. För Tákacs var flytten inte enbart en protest mot utvecklingen i Ungern utan även en åtgärd för att säkerställa projektets genomförande.

Nyheten om detta kommenterades av Fidesz-regegingens talesperson Zoltán Kovács ,
bland annat med orden ”This topic never gets old, but we should keep some things straight: The state has the freedom to decide on the direction and priorities for state-funded research, and that doesn’t impinge upon academic freedom.”

Ungern, världen och Sverige

Om oron för inskränkningar av den intellektuella och akademiska friheten vore skäl nog att göra resor, skulle det i dessa dagar dessvärre finnas många länder att besöka, utöver Ungern också Polen, Ryssland, USA, Kina, Brasilien och många fler.

Till exempel skulle Grekland förtjäna ett besök till följd av den politiska förföljelsen av ekonomen och statistikern Andreas Georgiou, tidigare chef för ELSTAT, Greklands motsvarighet till SCB. Han envisades med att leverera korrekt statistik om Greklands finansiella situation trots eventuellt negativa politiska effekter.  Detta utlöste en ännu pågående rättsprocess som redan givit honom fängelsestraff.

Men vi kan bevittna växande hot mot den fria forskningen också i Sverige. För ett par år sedan föreslog Sverigedemokraterna att det årliga anslaget till SMHI skulle sänkas med 11 mkr därför att myndigheten ägnar sig åt ”klimatpropaganda”.

Vi bevittnar en global rörelse för spridning av det Victor Orbán har kallat ”illiberal demokrati”. Det är en rörelse där attackerna mot det fria ordet och kraven på anslutning till särskilda värden, såsom nationen, religionen och familjen, i själva verket hotar att bli de första stegen på väg mot att avskaffa också resten av det som ännu återstår av demokrati. Försvaret för den fria forskningen är vitalt för att bromsa och helst stoppa denna farliga utveckling.

 

Arne Jarrick och Peter Pagin
Ledamöter av Akademiens klass för humaniora och för förtjänst om vetenskap