Kungl. Vetenskapsakademien utdelar Crafoordpriset 1995 för banbrytande forskningsinsatser i studiet av klimatförändringar under kvartärtiden, d v s under de senaste två miljonerna år.
Professor Willi Dansgaard, Köpenhamns universitet och professor Nicholas Shackleton, Cambridge University tilldelas priset för sina tidiga grundläggande insatser i utvecklingen av isotopgeologiska analysmetoder för stadium av klimatvariationerunder kvartärtiden.
Crafoordpriset uppgår till 2,8 miljoner kronor och delas lika mellan pristagarna. Priset kommer att delas ut på Crafoorddagen den 28 september 1995.
Dagens klimat förstås med hjälp av mångtusenårig dagbok
Dagen klimatförändringar kan enbart tokas om man vet hur klimatet varierat under lång tid. Jordens inlandsisar och djuphavens sediment är enastående arkiv, där svängningar mellan kallare och varmare perioder går att följa. Man kan också avläsa syreisotoper, koldioxidhalter och till och med datera vulkanutbrott.
Willi Dansgaard har genom att utveckla analyser av den stabila syreisotopen 18O i borrkärnor från inlandsisen i mycket hög grad bidragit till kunskapen om klimatets förändringar under de senaste 160 000 åren. Information som är kvantitativ, kontinuerlig och väl daterad har markant förändrat synen på klimatets förändringar.
Nicholas Shakleton, Cambridge universitet, har belönats för sina grundläggande analyser av djuphavssediment rörande sambandet mellan syreisotopvariationer och klimatvariationer, vilket resulterat i en global tidsskala och en global klimatmodell för kvartärtiden (de senaste 2,4 milj åren).
Dansgaard nådde tidigt ner till ca 100 000 år gammal is och fick då en bild av temperaturens variationer under och efter den senaste istiden. Shakleton kunde spåra över tjugo svängningar mellan kallare och varmare perioder under hela kvartärtiden dvs. de senaste 2 milj åren. Borrningar har sedan gjorts bl a i Antarktis, där man studerade ca 200 000 år gammal is och borrkärnor hämtades upp från många av djuphavens bassänger. Dessa unika dataserier har i sin tur stimulerat till ingående teoretiska studier för att utröna orsakerna till klimatets variationer i gångna tider.
Studier av det här slaget har under de senaste årtiondena ökat i betydelse, eftersom kunskap om tidigare klimatförändringar är en förutsättning för att bl a förstå om och hur människan påverkar klimatet. Inte mist är det tänkvärt att förhållandevis snabba klimatförändringar ägde rum under den sista istiden, liksom troligen också under den förra värmeperioden för ca 120 000 år sedan. Däremot tycks klimatet ha varit betydligt mer stabilt under de senaste tusentals åren, dock med åtminstone ett viktigt undantag för ca 11 000 år sedan, den s.k. Yngre Dryas-perioden. Forskarna frågar sig nu om sådana snabba förändringar också kan inträffa i vår tid.
Klimatforskarna kan idag testa sina modeller av klimatets variationer mot data av det slag som Dansgaard och Shakleton visade upp för första gången för trettio år sedan. Detta har varit av fundamental betydelse för att får fram den ingående bild av gånga tiders klimat som vi har idag.
Professor Willi Dansgaard
Köpenhamns universitet
Niels Bohr institut för astronomi, fysik och geofysik
Haraldsgade 6
DK-2200 Köpenhamn N
Professor Nicholas Shakleton
University of Cambridge
Free School Lane
Cambridge CB2 3RS
England