Kungl. Vetenskapsakademien har idag beslutat att Crafoordpriset på 350 000 kronor skall delas lika mellan Professor V.I Arnold, Moskva, och Professor Louise Nirenberg, New York.
Pristagarna kommer vid en ceremoni på Vetenskapsakademien, Stockholm, på Crafoorddagen den 29 september 1982 att ur Hans Majestät Konungens hand få mottaga sina pris och Crafoordmedaljen i guld. Vid samma tillfälle håller pristagarna var sin föreläsning.
Vladimir Igorevich Arnold är född 1937 och sedan 1961 professor vid Moskvas statsuniversitet, varifrån han utexaminerades 1959. Han erhöll Leninpriset 1965.
Louise Nirenberg är född 1925 i Canada och är sedan 1954 amerikansk medborgare. Han blev Ph. D. 1949 vid New York University, där han sedan dess varit verksam, från 1957 som professor. Han är ledamot av National Academy of Sciences och American Academy of Arts and Sciences, var vice president i American Mathematic Society 1976-78 och erhöll dess Böchner-pris 1959.
Matematik – årets prisområde
1982 års Crafoordpris skall enligt den fastställda turordningen utdelas inom matematik. Enligt reglerna för Crafoordfonden skall med ledning av den internationella vetenskapliga utvecklingen utväljas ett område inom matematiken med sådan aktivitet och av sådant intresse att särskilda insatser synes motiverade. Akademien har den 10 februari 1982 beslutat att priset 1982 skall utdelas till framstående forskare inom teorin för icke-linjära differentialekvationer. Akademiens klass för matematik har efter konsultation av internationella experter föreslagit att priset skall delas lika mellan Vladimir Igorevich Arnold vid Moskva-universitet och Louis Nirenberg vid Courant Institute, New York University, Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat den 26 maj 1982 att följa detta förslag.
Icke-linjära differentialekvationer
Icke-linjära differentialekvationer uppfyller väl kravet att vara ett område inom matematiken med stor aktivitet, och intresset sträcker sig långt utanför matematikens gränser. Inom de allra flesta naturvetenskaperna leder mer avancerad teori till sådana ekvationer och icke minst inom fysiken står ett antal icke-linjära differentialekvationer i centrum för intresset. Sålunda leder redan enkla problem rörande vätskors och gasers uppförande till icke-linjära problem.
Den nära sammanhängande teorin för linjära differentialekvationer har efter ett intensivt studium under flera sekler nått en viss avrundning bl a genom betydelsefulla svenska insatser. Inom den icke-linjära teorin har stora framsteg gjorts under senare tid, inte minst genom ett intressant samspel mellan teori och numeriska lösningsmetoder, något som möjliggjort genom den revolutionerande utvecklingen av datorerna.
Pristagarnas arbeten
Av årets pristagare har Arnold främst bidragit till teorin för ordinära differentialekvationer och sammanhängande problem inom singularitetsteorin, medan Nirenbergs insatser huvudsakligen ligger inom teorin för partiella differentialekvationer.
Båda pristagarna har gjort betydelsefulla insatser lång utanför det aktuella specialområdet. Arnolds teori för singulariteter utnyttjar idéer från topologi och Lie-teori och har nära samband med djupa problem inom algebran. Nirenberg har givit viktiga bidrag till teorin för differentialgeometrins differentialekvationer med också för icke-linjära differentialekvationer av intresse inom fysiken.
Pristagarnas arbeten ligger alltså inom vitt skilda områden av teorin för icke-linjära differentialekvationer. De representerar tillsammans de mest vitala riktningarna i den nyare utvecklingen av denna.
Crafoordpriset – en bakgrund
Direktör Holger Crafoord, medicine och ekonomie hedersdoktor och hans hustru Anna-Greta överlämnade den 16 juli 1980 en stor donation till Kungl. Vetenskapsakademien. Donationen mottogs av akademiens dåvarande sekreterare, professor Carl Gustaf Bernhard vid en högtidlighet i styrelserummet på Gambro i Lund, den toppmoderna fabriken för konstgjorda njurar, Holger Crafoord utgjorde en grundplåt i den samtidigt bildade ”Anna-Greta och Holger Crafoords fond”. Sedermera har Anna-Greta och Holger Crafoord bidragit med ytterligare 4 miljoner kronor till fonden. Fondens pengar är placerade i obligationer vars årliga avkastning motsvarar cirka 13 % av kapitalet. 25 % av avkastningen läggs till fonden och skall enligt donationen under de närmsta 15 åren användas för ytterligare obligationsköp. Det betyder att fonden ganska snart kommer att uppgå till 15 miljoner kr.
Crafoordpriset – komplement till nobelpriset
Fonden har till ändamål att främja vetenskaplig forskning inom de fyra områdena: matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper (med tyngdpunkt på ekologi) samt polyartrit. En tredjedel av den årliga avkastningen skall utdelas som belöning till forskare inom dessa områden i nyss nämnd ordning och ungefär lika mycket skall utgå i forskningsanslag. Akademien får disponera 10 % av avkastningen för egen verksamhet.
Det är inte första gången Holger Crafoord är donator. Han har tidigare på många sätt stött forskning och kultur, ofta i det tysta.
Donationen till Vetenskapsakademien slår vakt om naturvetenskaplig grundforskning. Crafoordpriset kan sägas utgöra ett komplement till nobelprisen då ämnesområdena för Crafoordpriset i princip är sådana som ej täcks av nobelprisen (fysik, kemi och fysiologi eller medicin).
Holger Crafoord
Holger Crafoord, som vid sin bortgång den 19 maj 1982 var 73 år, kom 1930 att efter avlagd civilekonomexamen vid Handelshögskolan i Stockholm direkt till Åkerlund & Rausing, som han ägnat större delen av sitt liv att bygga upp. Han var verkställande direktör 1946-68 och styrelseledamot 1968-72. AB Gambro i Lund grundade han 1968. Med tillverkningen av en förnämlig dialysapparatur, den konstgjorda njuren, fick Gambro snart världsrykte. Tillverkningen av den konstgjorde njuren tillkom i samarbete med njurfysiologen, professor Nils Alwall och samarbetet tog sin början redan år 1961. Vid Crafoords företag har man under de senaste åren utvecklat en rad olika medicinska instrument som förts ut på världsmarknaden. Bl a kan nämnas en enkel hygienisk engångstermometer som används på många sjukhus världen över. AB Gambro är nu ett av Sveriges mest lönsamma företag och har med dotterbolag en omsättning på drygt 700 milj. Kr – varav 500-600 i Sverige. Totalt sysselsätter verksamheten mer än 1000 anställda. Gambro är i själva verket en av världens ledande tillverkare av medicinsk utrustning.
Holger Crafoord spelade en framträdande roll i svensk industri- och näringsliv. Han har varit ledamot i styrelserna för ett flertal olika industrier och ordförande i skilda arbetsgivarförbund. Han var ordförande i Skånes handelskammare 1973-78 och sedan 1968 ordförande i fakultetsrådet för ekonomutbildning vid universitetet i Lund. Kulturen i Lund fick del av hand ledarskap och räddningen av Hermods på 1950-talet var Crafoords verk.
Holger Crafoord var ledamot av Vetenskapssocieteten, Fysiografiska sällskapet och Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet, samtliga i Lund. 1972 blev han ekonomie hedersdoktor vid universitetet i Lund och 1976 medicine hedersdoktor därstädes.
Samtidigt som Holger Crafoord var en framgångsrik företagsledare var han även i yngre dagar en ivrig idrottsman och har framför allt sysslat med fotboll och golf. För omkring 20 år sedan drabbades han av en svår ledgångsreumatism som allvarligt nedsatte hans rörelseförmåga. Med andlig vitalitet och spänst drev han emellertid sin verksamhet vidare.
För sina insatser som företagsledare och innovatör har han hedrats med ett flertal utmärkelser. Med sin donation har han tagit tillfället i akt att göra samma sak för andra som söker lösningar på svåra problem. Med donationen har han värnat om naturvetenskaperna och samtidigt givit ett välkommet stöd till Kungl. Vetenskapsakademien, för vilket akademien känner stor tacksamhet.
Det är med bestörtning och sorg som akademien nyligen mottog budet om Holger Crafoords bortgång. Man hade sett fram emot att ha honom i sin krets vid prisutdelningen på Crafoorddagen den 29 september i år.
CRAFOORDPRISET 1982
Vid en högtidlighet på Kungl. Vetenskapsakademien, Frescati, onsdagen den 29 september 1982 kl. 18.00 kommer Crafoordpriset på 350 000 kronor att utdelas. Professorerna V. I. Arnold, Moskva och Louis Nirenberg, New York, delar priset för sina insatser i matematik inom området ”icke-linjära differentialekvationer”. Pristagarna mottar sina pris och Crafoordmedaljen i guld ur Hans Majestät Konungens hand.
Vladimir Igorevich Arnold är född 1937 och sedan 1961 professor vid Moskvas statsuniversitet. Louis Nirenberg är född 1925 i Canada och är sedan 1954 amerikansk medborgare. Han blev Ph.D. 1949 vid New York University, där han sedan dess varit verksam, från 1957 som professor.
Ämnet för årets Crafoordpris är icke-linjära differentialekvationer. Hela den moderna analysen är baserad på de idéer som Newton skapade för att beskriva planetrörelserna kring solen. Han relaterade en kropps läge, hastighet och påverkande till varandra och hade därmed inför de fösta differentialekvationerna. Dessa naturliga relationer är icke-linjära och kan därför inte väl analyseras matematiskt och många naturliga frågor har måst lämnas öppna. Med moderna databehandlingsmetoder kan man göra noggranna beräkningar men frågor om t ex planetsystemets stabilitet kan fortfarande ej avgöras. Arnold har givit synnerligen betydelsefulla bidrag till förståelsen av frågor av just denna typ och har därmed tagit ett stort steg mot en fullständigare förståelse av himlakropparnas rörelser. I senare arbeten har han behandlat frågor om singulariteter hos avbildningar. Dessa anknyter till de nya försök att matematiskt förstå komplicerade förlopp som fått sitt uttryck i begreppet katastrofteori.
Newtons ansats användes sedan att beskriva mängder av fysikaliska förlopp och geometriska egenskaper som beror på flera variabler samtidigt. De flera intressanta problem är åter icke-linjära och denna matematiska gren kallas partiella differentialekvationer. Nirenberg har behandlat ett stort antal frågor i denna riktning. Som exempel från geometrin kan nämnas frågan att hitta en yta med given krökning, från fysiken studier av viskösa vätskor och om uppkomsten av fria strömlinjer. Nirenbergs produktion spänner över ett vitt fält och har varit banbrytande i den snabba utveckling som pågår.
Vid högtidligheten kommer även de forskningsanslag på 300 000 kronor som utdelas ur Crafoordfonden inom ämnesområdet ”icke-linjära differentialekvationer” att tillkännages.
Pristagarna håller sina Crafoordföreläsningar omedelbart före högtidligheten med början kl. 15.00. Dagen efter ges föreläsningar av inbjudna matematiker från Frankrike, USA, Schweiz, inom det aktuella ämnesområdet. Föreläsningarna hålles mellan kl. 10.00 och 17.30 på Vetenskapsakademien.
Crafoordfonden bildades 1980 då makarna Holger och Anna-Greta Crafoord överlämnade en stor donation till Vetenskapsakademien. Fonden har till ändamål att främja vetenskaplig forskning inom de fyra områdena: matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper (med tyngdpunkt på ekologi) samt polyartrit. Inom vart och ett av de tre första ämnesområdena utväljs, med ledning av den internationella vetenskapliga utvecklingen, ett område med sådan aktivitet och sådant intresse att särskilda insatser synes motiverade. Av avkastningen utdelas varje år inom ett av ovannämnda områden dels en belöning, dels forskningsanslag.
Sovjetiska ambassaden har just låtit meddela att professor V. I. Arnold ej kan komma för att mottaga sitt pris.