Anthropocene Laboratory vill bidra med nyskapande hållbarhetsforskning

Anthropocene Laboratory, det senaste tillskottet bland Vetenskapsakademiens forskningsprogram, håller på att finna sin plats. En vetenskaplig kommitté har formerats som stöd för verksamheten och snart kommer de första postdoktorerna att inta sina nya arbetsplatser.

Det var sommaren 2022 som Vetenskapsakademien fick finansiering från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse samt Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för att starta Anthropocene Laboratory. Tanken är att arbeta med forskning om hållbarhetsfrågor som rör antropocen, den geologiska epok där mänsklig påverkan spelat en avgörande roll för klimatet och förutsättningarna på jorden.

Föreståndare är professor Henrik Österblom som närmast kommer från en tjänst som forskningschef vid Stockholm Resilience Centre. I bakgrunden finns även en vetenskaplig kommitté med Carl Folke, föreståndare och professor vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, som ordförande. Kommittén består av ett antal tongivande forskare inom området (se fotnot).

Henrik Österblom, föreståndare för Anthropocene Laboratory.
Henrik Österblom, föreståndare för Anthropocene Laboratory.

– Den här första tiden har handlat mycket om att försöka hitta vår plats och se vad vi kan bidra med som ingen annan gör. Det har gjorts massvis med bra saker redan. Vi vill bygga vidare på dem men även hitta en egen nisch som är intressant och relevant. Det måste vara robust forskning samtidigt som det upplevs som nyskapande, säger Henrik Österblom.

Han ser på Anthropocene Laboratory som en vetenskaplig mötesplats som ska föra samman olika discipliner, humaniora och naturvetenskap men även konst. I praktiken kommer laboratoriet både att bedriva egen forskning inom området och samla andra aktörer genom att bland annat arrangera workshops.

Hopp för framtiden

Under våren rekryterades två postdoktorer som kommer på plats inom kort. De ska arbeta efter två huvudspår. Det ena har fått namnet intertwined biosphere och här ligger fokus på hur vi människor hänger ihop med naturen. Det andra, empirics of hope, ska innefatta forskning om hur samhället kan anpassa sig till den nya situationen och vilken utveckling det finns som innebär ett hopp för framtiden.

– Det är uppenbart något som folk har upplevt som spännande eftersom vi fick otroligt många kvalificerade sökande till tjänsterna. De verkar ha känt sig inspirerade av ansatsen och det är väldigt kul, säger Henrik Österblom.

En förhoppning är att kunna arrangera en första workshop i november månad. Då kommer även en koordinator och två forskningsassistenter att ha påbörjat sitt arbete vid Anthropocene Laboratory.

Målsättningen är att laboratoriet på sikt ska bli en aktör att räkna med som även kan ge Vetenskapsakademien en starkare röst utåt i hållbarhetsfrågorna.

– Om några år hoppas jag att vi har etablerat oss som en plats med intressanta interdisciplinära samarbeten där man samlas för diskussioner om de stora utmaningarna. Jag hoppas också att vi har lyckats publicera ett antal vetenskapliga artiklar, säger Henrik Österblom.

Fotnot: Den vetenskapliga kommitté som knutits till Anthropocene Laboratory består av Gretchen Daily, Center for Conversation Biology, Stanford University, Patricia Balvanera, Institute for Ecosystems and Sustainability Research, Universidad Nacional Autónoma de México, Sander Van Der Leuuw, Center for Biosocial Complexity, Arizona State University, Marten Scheffer, Synergy program for analyzing resilience and critical transition, Wageningen University och Karen O´Brien, Department of Sociology and Human Geography, Oslo University.