Syukuro Manabe och Susan Solomon har spelat en dominerande roll inom klimatforskningen. De belönas med Crafoordpriset i geovetenskaper 2018, på sex miljoner kronor, för att ha tillfört helt avgörande kunskaper som hjälper oss att möta en av vår tids största globala utmaningar.
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela 2018 års Crafoordpris i geovetenskaper till
Syukuro Manabe, Princeton University, NJ, USA och
Susan Solomon, Massachusetts Institute of Technology, MIT, Cambridge, MA, USA,
”för fundamentala bidrag till förståelsen av atmosfäriska spårgasers roll i jordens klimatsystem.”
Atmosfärfysikern Syukuro Manabe skapade den första globala klimatmodellen efter en rad banbrytande studier av atmosfärens dynamik på 1960-talet. I den första globala klimatmodellen kopplade han ihop de processer som sker i atmosfären och vid jordytan med havets rörelser och dess värmebalans. Det nya sättet, att med storskalig numerisk modellering till exempel kunna förutspå hur atmosfärens innehåll av koldioxid påverkar jordens temperatur, var ett stort genombrott. Äntligen hade forskarna fått de kraftfulla verktyg som krävdes för fortsatt utforskande av jordens komplexa klimatsystem. Grunderna i Syukuro Manabes arbete är fortfarande fundament i de klimatmodeller vi ser i dag.
Under lång tid har Syukoro Manabe varit en världsledare inom fysikaliskt baserad numerisk klimatmodellering. Hans bidrag genom utvecklingen av den första globala klimatmodellen har lagt grunden för all modern klimatforskning.
Atmosfärkemisten Susan Solomon löste 1980-talets gåta om ozonhålets uppkomst över Antarktis, med hjälp av både teoretiska och kemiskt mätinriktade studier i Antarktis lufthav. Hon vände blicken mot iskristallerna i de stratosfäriska moln som på grund av extrem kyla bildas varje vinter över jordens södra polområde. Iskristallerna i dessa moln gör att andra kemiska processer startar än de man tidigare utgått ifrån. Susan Solomon lade utifrån detta fram en teori som förklarade sambanden mellan människans utsläpp av freoner och de kemiska processer i Antarktis stratosfär under vårvintern, som leder till en omfattande nedbrytning av ozonlagret. Hennes teori verifierades av resultaten från de mätningar som sedan gjordes i stratosfären. Susan Solomon har senare även visat hur ozonlagrets tjocklek på södra jordklotet påverkar strömningsmönster och temperatur i lufthavet, ända ner till markytan.
Susan Solomons studier har under mer än 30 års tid varit i forskningens absoluta frontlinje när det gäller ozonskiktet och dess roll i jordens klimatsystem. De av Susan Solomon föreslagna kemiska processerna i Antarktis moln utgör i dag en av hörnpelarna i all modellering av stratosfärens kemiska sammansättning.
Pristagarna
Syukuro Manabe, senior meteorolog, The Atmospheric and Oceanic Sciences Program (AOS), Princeton University, NJ, USA. Född 1931.
Susan Solomon, Lee and Geraldine Martin Professor of Environmental Studies, The Department of Earth, Atmospheric and Planetary Sciences (EAPS), Massachusetts Institute of Technology, MIT, Cambridge, MA, USA. Född 1956.
Susan Solomon, Massachusetts Institute of Technology (MIT)
Årets pris
Prissumman är 6 miljoner svenska kronor och den delas lika mellan pristagarna.
Prisutdelningen kommer att hållas på Kungl. Vetenskapsakademien den 24 maj 2018, i närvaro av H.M. Konung Carl XVI Gustaf och H.M. Drottning Silvia.
Crafoorddagarna äger rum 22-24 maj 2018 i Stockholm och Lund. Ett detaljerat program kommer att finnas i kalendariet.
Prisföreläsning, den 22 maj, Lunds universitet.
Prissymposium, den 23 maj, Beijersalen, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm.
Anmälan sker via kalendariet
Prisceremoni, den 24 maj, Beijersalen, Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm.
Mer information om priset
Crafoordpriset delas ut i samarbete mellan Kungl. Vetenskapsakademien och Crafoordska stiftelsen i Lund. Akademien ansvarar för att utse pristagare.
Ämnesområdena, som växlar varje år, är matematik och astronomi, geovetenskaper, biovetenskaper och polyartrit (ledgångsreumatism). Pris inom polyartrit delas bara ut de år sådana vetenskapliga framsteg gjorts att ett pris är motiverat.
Prisets områden är valda för att komplettera Nobelpriset.
Dokument
Populärvetenskaplig information
Illustration: Atmosfären och spårgasernas roll
Illustration: Hur fungerar en global klimatmodell?
Illustration: Varför uppstår det ett ozonhål över Antarktis?
Kontakt
Sakkunniga
Henning Rodhe
Professor i kemisk meteorologi
+46 706 46 43 42
+46 8 16 43 42
rodhe@misu.su.se
Martin Jakobsson
Professor i maringeologi och geofysik
Ordförande i Crafoordnämnden vid Kungl. Vetenskapsakademien
+46 73 619 14 09
+46 73 619 14 09
martin.jakobsson@geo.su.se
Press
Jessica Balksjö Nannini
Pressansvarig, Kungl. Vetenskapsakademien
+46 70 673 96 50
jessica.balksjo@kva.se
Länkar och lästips
NOAA:s beskrivning av Syukuro Manabes globala klimatmodell, den första globala klimatmodellen
Mer fakta om globala klimatmodeller
Den så kallade Keelingkurvan med dagliga mätningar sedan 1958 av koldioxidhalten i atmosfären på Hawaii
Film från NASA om moderna globala klimatmodeller (från 2010)
Ozonnedbrytning i stratosfären. Vetenskaplig artikel i Reviews of Geophysics, 1999
NOAA:s beskrivning av betydelsen av Susan Solomon och hennes forskning
Fakta om forskningen kring ozonhålet och arbetet med att förbjuda freoner
Vetenskaplig artikel i Science, 2016, om tecken på att ozonlagret över Antarktis börjar återhämta sig
Nyhet från NASA om ozonmätningar i Antarktis stratosfär 2017