Behovet av el kommer att bli allt större i Sverige framöver. Samtidigt finns det redan i dag problem med energisystemet som visar sig i form av höga elpriser och effektbrist vissa tider på året. Vetenskapsakademien arrangerar nu en seminarieserie om möjligheter och utmaningar med övergången till det elektriska samhället.
Den oundvikliga övergången till det elektriska samhället har Vetenskapsakademien valt att kalla sin seminarieserie. Bakom de tre halvdagsseminarierna 18 maj, 8 juni och 7 september finns Kommittén för miljö och energi.
– Vi vill få allmänhet, politiker, industrifolk och medier att förstå vilken omställning det är som sker nu och att vi faktiskt, genom elektrifieringen, har en möjlighet att få till ett koldioxidneutralt samhälle, förklarar ledamoten Lars Samuelson, professor i halvledarelektronik och en av initiativtagarna.
En målsättning med seminarierna är att visa på den starka utvecklingen inom materialteknik och andra tekniska genombrott när det gäller komponenter som solceller, lysdioder, kraftelektronik och batterier. Samtidigt vill man peka på att det handlar om ett system som ska fungera hela vägen från elproducent till elkonsument och där kommer digitalisering att spela en viktig roll. Ledamoten Göran Andersson, professor emeritus i elektriska energisystem, framhåller att Akademien hoppas kunna bidra med en oberoende och faktabaserad syn på problematiken.
– Till skillnad från många andra som arrangerat seminarier i de här frågorna är Vetenskapsakademien ingen lobbyorganisation med egenintresse av att föra fram en viss lösning. Vi vill titta på problemet objektivt och teknikneutralt, utifrån de senaste forskningsrönen.
Dubbelt så mycket el behövs
Bara för något decennium sedan trodde man att elförbrukningen i Sverige skulle förbli i stort sett konstant, eller möjligen öka måttligt. Nu indikerar realistiska scenarier att vi kan behöva dubbelt så mycket el om 20 till 30 år. Detta för att uppfylla klimatmålen och samtidigt bibehålla levnadsstandarden. Anledningen är bland annat planerna på att elektrifiera fordonsparken och industriprocesser som står för stora koldioxidutsläpp.
En stor utbyggnad behöver därför ske av koldioxidneutral och kostnadseffektiv elproduktion. Men trots att utmaningarna är stora är både Lars Samuelson och Göran Andersson optimister.
Det här är en fråga som tyvärr blivit oerhört politiserad och det har lett till att man inte alltid lyssnat till vetenskapsmännen och ingenjörerna i första hand.
– Det här är en fråga som tyvärr blivit oerhört politiserad och det har lett till att man inte alltid lyssnat till vetenskapsmännen och ingenjörerna i första hand. Personligen är jag övertygad om att det går att nå målet om man definierar miljökrav och ekonomiska ramar, och sedan tillfrågar expertisen, säger Göran Andersson.
Tre seminarier, tre teman
För att även ge en internationell utblick har kommittén valt att blanda utländska och svenska föreläsare till seminarierna som har tre olika teman: Fossilfri elproduktion, energilagring och energieffektivisering. Vid det första seminariet deltar bland annat en av världens främsta forskare inom solenergi, Martin Green, från Australien, och William Gillett som är programdirektör för EASAC:s (European Academies Science Advisory Council) energipanel. Vid seminarium nummer två är en av talarna Daniel Brandell, Uppsala universitet, som vet det mesta om möjligheterna att lagra energi med hjälp av batterier. Och vid det tredje seminariet finns ett fokus på elektrifiering av transporter, som möjliggörs av avancerad kraftelektronik. Då föreläser även Anya Hurlbert, Storbritannien, som i grunden är psykolog och har funderat över hur det är möjligt att nå acceptans hos allmänheten för att spara energi genom att anpassa LED-baserad belysning optimalt.
De tre seminarierna om fossilfri elproduktion, energilagring och energieffektivisering hölls 18 maj, 8 juni och 7 september. Här kan du se de filmade seminarierna.