Fyra nya ledamöter invalda i januari

Tünde Fülöp, Chalmers Tekniska Högskola och Stefan Kröll, Lunds universitet, är nya svenska ledamöter i klassen för fysik vid Kungl. Vetenskapsakademien. Klassen för fysik har också fått två nya utländska ledamöter i Richard Brenner, Uppsala universitet och Klaus Blaum, Max Planck Institute for Nuclear Physics i Heidelberg, Tyskland. Samtliga valdes in vid den ordinarie sammankomsten 16 januari i år.

Svenska ledamöter

Klassen för fysik

Tünde Fülöp, är professor i fysik, vid Institutionen för Fysik på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Hennes forskning har rört sig inom området teoretisk plasmafysik med ett särskilt fokus på magnetisk fusion och laserdriven partikelacceleration. Hon har bland annat studerat plasmats stabilitet, inverkan av föroreningsjoner samt dynamiken hos snabba partiklar.

Tünde Fülöp Foto: Peter Widing

Angreppssättet har varit att formulera teoretiska modeller av fysikaliska fenomen och jämföra med numeriska och experimentella resultat. Detta har lett till att hon och hennes forskargrupp vid Chalmers har ett mycket nära samarbete med både nationella och internationella forskningsgrupper inom en rad olika områden. Tünde Fülöps forskning kan tillämpas inom bland annat energiforskning, rymdfysik och grundläggande fysik. En av de saker hon arbetat med är utformningen av ett experiment för att efterlikna och studera fenomen som solstormar och gammablixtar. Tanken är att det ska ske genom att skapa magnetfält med hjälp av högeffektslaser i laboratoriemiljö. Experimentet skulle kunna ge svar på grundläggande frågor inom astrofysiken.

Tünde Fülöp, Chalmers Tekniska Högskola

Stefan Kröll Foto: Kennet Ruona

Stefan Kröll är professor i atomfysik vid Fysiska institutionen på Lunds universitet. Hans primära forskningsfält avser kvantinformation och koherenta processer i kristaller dopade med sällsynta jordartsjoner. Från doktorandtiden har han bred erfarenhet av högupplösande laserspektroskopi i fria atomer. Sedan dess har han även arbetat framgångsrikt med spektroskopiska tillämpningar. Det har bland annat handlat om att använda laserdiagnostik för att titta närmare på förbränningsprocesser. Han har även lett ett industriprojekt i samarbete med ABB med optisk diagnostik av högspänningsisolering.

Han ligger dessutom bakom en ny upptäckt som gör det möjligt att konstruera extremt smalbandiga transmissionsfilter. Med hjälp av dem går det att detektera laserljus utan närvaro av det starkare elastiskt spridda ljuset från vävnad. Detta ger helt nya möjligheter att mäta till exempel syresättningen av blod i djupt liggande vävnad, något som kan ha avgörande betydelse vid diagnostik av stroke eller hjärtinfarkt.

Stefan Kröll, Lunds universitet

Utländska ledamöter

Klassen för fysik

Richard Brenner Foto: Teddy Thörnlund

Richard Brenner är professor vid Institutet för Fysik och Astronomi, Avdelningen för högenergifysik, på Uppsala universitet. Han är sedan många år engagerad i experimentell verksamhet vid CERN (den europeiska organisationen för kärnforskning) i Génève. Där har han bland annat varit med vid uppbyggnaden av ATLAS-experimentet vid proton-protonkollideraren Large Hadron Collider (LHC).

Hans intresseområde spänner från utvecklingen av nya instrument till analys av fysikdata. Han är bland annat expert på utveckling och uppbyggnad av detektorsystem inklusive maskininlärda system för hantering av detektordata i realtid.

Han har ett stort internationellt nätverk och erfarenhet av forskningens infrastrukturer. Bland annat har han varit aktiv när det gäller den strategiska planeringen av acceleratorer och deras forskningsfronter.

Richard Brenner, Uppsala universitet

Klaus Blaum Foto: Max Planck Institute

Klaus Blaum är chef för avdelningen för lagrade och kylda joner vid Max Planck Institute for Nuclear Physics i Heidelberg och professor i fysik vid Heidelbergs universitet. Han började sitt vetenskapliga arbete med laserspektroskopi som han har utvecklat mot en större känslighet. Han utökade därefter sin forskarprofil mot masspektronomi, en metod för att bestämma enskilda atomkärnors massor, där han utvecklat helt nya metoder för mycket precisa massmätningar av stabila och radioaktiva joner. Jonerna fångas in i en så kallad Penning-fälla där mycket kontrollerade mätningar av jonernas rörelser kan utföras. Hans bestämningar av atommassor, magnetiska moment, och fundamentala konstanter med en extrem noggrannhet är unika i världen. Dessutom har han utvecklat en ny lagringsring i Heidelberg för att studera kemikaliskt aktiva molekylära system under så kontrollerade former som möjligt.

På det stora hela har Klaus Blaums insatser inneburit en allt större känslighet och precision vid mätningarna av grundläggande atomära och nukleära egenskaper, vilket har gjort det möjligt för honom att göra flera olika upptäckter och tillfört ny kunskap. En stor del av aktiviteterna har skett vid ISOLDE/CERN i Génève i Schweiz.

Klaus Blaum, Heidelbergs universitet