På förslag av landets universitet och tekniska högskolor, har årets fem Göran Gustafssonpristagare utsetts. De får 100.000 kr vardera i personliga pris och forskningsanslag på runt 1 Mkr vardera.
Pristagarna från 1995 och 1996 får fortsatta forskningsanslag på sammanlagt 9,25 Mkr.
Förslagen på pristagare har beretts av Vetenskapsakademien och därefter har pristagare utsetts av styrelsen för Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning, där fem av nio ledamöter är utsedda av akademien.
1997 ÅRS GÖRAN GUSTAFSSONPRISTAGARE
får 100 000 kr vardera som personliga pris och får därutöver dela på 4,85 Mkr.
Molekylärbiologi: Christer Betsholtz (f. 1959), professor vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi, Göteborgs universitet, 1 Mkr för sin forskning om tillväxtfaktorers funktion i foster- och organutveckling.
Fysik: Olle Inganäs (f. 1951), docent vid avd. för tillämpad fysik vid Linköpings universitet, 1 Mkr för sin forskning inom polymerfysiken.
Kemi: Sven Lidin (f. 1961), professor vid institutionen för oorganisk kemi, Stockholms universitet, 1 Mkr för sin forskning inom oorganisk kemi med inriktning mot metallers och metallegeringars strukturkemi.
Matematik: Dennis Hejhal (f. 1948), professor vid matematiska institutionen vid Uppsala universitet, för sin forskning om analytisk talteori och kvantkaos.
Medicin: Lars Björck (f. 1949), professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Lunds universitet, för sin forskning om proteiner på bakteriens yta som är viktiga för deras sjukdomsframkallande effekt.
Prisen utdelas onsdagen den 4 juni kl 18.00 på Vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4 i samband med Vetenskapsakademiens ordinarie sammankomst. Föredrag hålles då av 1994 års Göran Gustafsson-pristagare professor Rikard Holmdahl, Lunds universitet, som talar om ”Djurmodeller; en genväg för att förstå varför människor drabbas av autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit och mutipel skleros”. Alla är välkomna till prisutdelningen och föreläsningen.
Christer Betsholtz
är medicinsk kemist och har främst arbetat med tillväxtfaktorer och deras receptorer samt deras betydelse för organutveckling och tumörbildning. Arbetet är i hög grad molekylärbiologiskt och han har klonat gener för flera tillväxtfaktorer. Under senare år har han i stigande grad med stor framgång utnyttjat utslagning av gener hos mus i sina studier av den biologiska funktionen av tillväxtfaktorerna. Dessa arbeten har givit intressanta insikter i fosterutveckling och organutveckling. Dessa arbeten är av världsklass och bidrar starkt till förståelsen av tillväxtfaktorernas funktion under utvecklingen av individen och i dess fullvuxna liv.
Olle Inganäs
studerar elektriskt ledande polymerer. Dessa består i princip av kedjor av konjugerade kolatomer, det vill säga kolatomer förbundna med omväxlande enkel- och dubbelbindningar. Sådana polymerer har också mycket unika elektrooptiska och elektromekaniska egenskaper. Inganäs har gjort en mängd intressanta och uppmärksammade upptäckter rörande deras egenskaper, som kan leda till bland annat ljuskällor med elektriskt styrbara färger, ljuskällor med dimensioner mindre än ljusvåglängden och material med elektriskt styrbara mekaniska egenskaper. Inganäs visar mycket stor kreativitet i sin forskning, vilken omfattar studier och beskrivning av elektriska, optiska och mekaniska egenskaper hos polymererna såväl som test av nya potentiella tillämpningar.
Sven Lidin
arbetar med frågor rörande metallers och metallegeringars kristallstrukturer och egenskaper. I vanliga kristaller och kristallina material är atomerna ordnade i regelbundna mönster. I kvasikristallina material har denna ordning delvis gått förlorad. Sven Lidin har teoretiskt och experimentellt studerat kvasikristallina metallegeringar och kunnat härleda de kristallina störningarna till observerade egenskaper. Forskningen är av både grundläggande och teoretisk betydelse.
Dennis Hejhal
Dennis Hejhals forskning handlar om primtalens fördelning och därmed sammanhängande problem, bl.a. om nollställena till olika typer av zetafunktioner. Han har använt superdatorer till att testa och finna olika hypoteser och satser om detta, vilka han sedan förtjänstfullt bevisat.
Lars Björck
har studerat hur sjukdomsalstrande bakterier påverkar celler i ett infekterat värddjur. På bakteriens cellyta finns proteiner som bidrager till att den överlever och kan framkalla sjukdom. Björck har själv upptäckt en del av dessa proteiner, och studerat hur bakterien förmår attackera värdcellen. I sin pågående forskning undersöker han hur bakterier anpassat sig genetiskt till ändrade livsbetingelser – en angelägen fråga med hänsyn till det ökande problemet med antibiotikaresistens.
1996 års Göran Gustafssonpristagare
fick förra året 5,2 Mkr och får nu dela på ytterligare 4,7 Mkr.
Dan Hultmark (f. 1949), docent vid institutionen för molekylärbiologi vid Stockholms universitet, 1 Mkr för sin forskning om insekters immunförsvar.
Mats Larsson (f. 1953), professor vid fysiska institutionen vid Stockholms universitet, 1 Mkr för forskning inom molekylfysik.
Malcolm H. Levitt (f. 1957), universitetslektor vid institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi vid Stockholms universitet, 1 Mkr för utveckling av metoder inom kärnmagnetisk resonans i fasta tillståndet inom (fast-fas NMR) och deras tillämpningar för strukturstudier av biologiska makromolekyler.
Anders Björner (f. 1947), professor vid matematiska institutionen vid Kungl. Tekniska Högskolan, 0,7 Mkr för sin forskning inom kombinatorik.
Roland S. Johansson (f. 1950), professor vid fysiologiska institutionen, Umeå universitet, 1 Mkr för forskning om den mänskliga handens rörelser.
1995 års Göran Gustafssonpristagare
har tidigare fått 9,65 Mkr och får nu dela på ytterligare 4,55 Mkr.
Bernt-Eric Uhlin (f. 1950), professor vid mikrobiologiska institutionen, Umeå universitet, får ytterligare 1 Mkr till sin forskning om genkontroll hos bakterier.
Pär Omling (f. 1955), professor vid institutionen för fasta tillståndets fysik, Lunds universitet, får ytterligare 1 Mkr till forskning i nanometerfysik, framförallt fysiken hos elektroner i lågdimensionella system som t.ex. kvantbrunnar, kvantsträngar och kvantprickar.
Gunnar von Heijne (f. 1951), professor vid institutionen för teoretisk kemi, Stockholms universitet får ytterligare 850 000 kr till ”Protein engineering”, dvs. att med hjälp av genteknik skapa nya proteiner.
Bo Berndtsson (f. 1950), docent vid matematiska institutionen, Chalmers tekniska
högskola, får ytterligare 700 000 kr till forskning om flerdimensionell komplex analys.
Björn Dahlbäck (f. 1949), professor vid institutionen för klinisk kemi, Lunds universitet, Malmö allmänna sjukhus, får ytterligare 1 Mkr till sin forskning om ärftlig orsak till blodpropp.