För entusiasm, nya idéer och engagerat arbete som väcker elevernas intresse för matematik, fysik, kemi och biologi belönas fyra lärare med 1998 års Ingvar Lindqvistpris:
Mona Gidhagen, lärare i kemi vid Ytterbyskolan, Ytterby
Ann-Margret Johansson, lärare i matematik vid Holmesskolan/Frykenskolan, Torsby
Ingvar Pehrson, lärare i matematik och fysik vid Komvux, Helsingborg
Karin Hansson Renberg, lärare i naturkunskap och fysik vid Östra Gymnasieskolan, Umeå
Pristagarna inbjuds till en 4 dagars vistelse i Stockholm med höjdpunkter som Nobelprisutdelning och Nobelfest. De får även tillfälle att delta i andra Nobelaktiviteter och studiebesök. Därutöver får de ett personligt pris på 25 000 kr. Skolan får dels 10 000 kr till naturvetenskapliga aktiviteter, dels 10 000 kr till sitt bibliotek för inköp av litteratur inom de naturvetenskapliga ämnena.
Vetenskapsakademien vill genom sitt lärarpris visa Sveriges lärare i naturvetenskapliga ämnen sin uppskattning. Vi vill samtidigt fästa samhällets uppmärksamhet på lärarnas viktiga roll för landets utveckling.
Lärarna är nominerade av kollegor, rektorer, föräldrar och elever och har efter beredning av akademiens lärarpriskommitté valts av akademiens ledamöter.
Lärarpriset har fått sitt namn efter professor Ingvar Lindqvist, som under åren 1988-91 var akademiens preses. Han tog initiativ till en rad akademiaktiviteter, som alla visar på lärarnas viktiga roll i samhället.
Ingvar Lindqvist avled 1991, men den vilja han väckte att uppmuntra lärarna lever vidare. Priset utdelades första gången 1991.
Ingvar Lindqvistprisen 1998
Mona Gidhagen är adjunkt i kemi vid Ytterbyskolan, Kustens rektorsområde, Kungälvs kommun. Hon har en förmåga att engagera ungdomar kring kemiska frågeställningar och att med enkla kemiska modeller förklara komplicerade skeenden i vår vardag och miljö och har tydligt demonstrerat hur en god lärare genom en kombination av stort eget ämneskunnande och entusiasmerande pedagogik ger sina elever forskningslust och stimulerar deras egen kreativitet. Mona Gidhagen har visat att kvalitet (förståelse) och kvantitet (inlärning) kan kombineras, trots att undervisningstimmarna i kemi på högstadiet är få. Ett annat bevis på hennes framgång är att en av hennes klasser, i konkurrens med 300 klasser från hela Europa, erövrade förstapriset i de europeiska kemiindustriernas årliga kemitävling.
Ann-Margret Johansson, Holmesskolan/Frykenskolan, Torsby, är ursprungligen lärare på lågstadiet. Hennes insatser för ämnet matematik har emellertid gjort att hon numera undervisar både i högstadiet och på gymnasiet. Ann-Margret Johanssons insatser ligger främst i att hon genom individanpassad undervisning kunnat påverka det förhållande som råder att allt fler elever lämnar skolan utan godkänt betyg i matematik. De matematikbegåvade eleverna får möjlighet att studera vidare, medan de svagpresterande får mer tid på sig och med hjälp av koncentrerad undervisning, som delvis sker i vad hon kallar en matematikverkstad, får de hjälp till förståelse. Hon har på så sätt förmått höja elevens självförtroende och intresse för matematik, och har lyckats få upp i stort sett alla elever till godkänt betyg från årskurs 9. Hennes erfarenheter sprids nu i landet genom läroböcker och undervisningsmaterial. Även internationellt sprids hennes idéer genom att hon fungerar som koordinator för ett omfattande EU-projekt.
Ingvar Pehrson är lektor i fysik och matematik vid Komvux i Helsingborg. Han har varit den drivande kraften bakom skapandet av en välutrustad och väl fungerande fysikinstitution vid skolan där han introducerat en mängd nya fysikexperiment och laborationstillämpningar. I sin undervisning har han kompletterat den moderna fysiken med ett idéhistoriskt perspektiv och därigenom placerat ämnet i sitt historiska sammanhang. Tack vare många resor i vetenskapsmäns fotspår har han kunnat göra miljöer och personer bakom utvecklingen levande. Bland Ingvar Pehrsons andra initiativ inom fysikundervisningen kan nämnas kollokvium för elever, naturvetenskapliga föredrag för hela skolan samt studiecirklar för lärare från Sydsverige. Ingvar Pehrson har gjort stora insatser inom matematik- och fysikundervisningen för både elever, lärare och skola.
Karin Hansson Renberg är adjunkt i naturkunskap och fysik vid Östra gymnasieskolan i Umeå. Hon har tagit initiativ till projektet ”Elever och naturvetenskap”, ett arbete i brett sammansatta lärarlag. Förutom lärare i naturvetenskapliga ämnen, matematik, svenska och engelska deltar även lärare i historia och samhällskunskap. Genom en serie laborationer, som utgår från konkreta vardagsproblem, börjar man med att presentera vad naturvetenskap är och vad ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär. Elevens nyfikenhet stimuleras genom att de själva får välja angreppssätt och utrustning för att sedan på god svenska beskriva problem och resultat. Efter att ha inhämtat grundkunskaper bearbetar klassen specifika problemområden, t ex energi i teori och praktik. Energikommissionens betänkande om Sveriges framtida energiförsörjning har varit en utgångspunkt och eleverna har fått arbeta fram ett ”remissvar”.